Akut mikrocystinförgiftning hos däggdjur

Sammanfattning: Förgiftningar hos däggdjur som druckit vatten kontaminerat med cyanotoxiner har observerats världen över, och riskerar att öka i takt med tilltagande övergödning och klimatförändringar. Denna litteraturstudie inriktar sig på mikrocystin (MC) som är det vanligaste och mest studerade cyanotoxinet. Studien avgränsar sig till akut intoxikation hos däggdjur och fokuserar på grundläggande mekanismer hos toxinet, såsom absorption, distribution, metabolism och elimination. Vidare beskrivs de toxiska mekanismerna och de akuta toxiska effekterna. MC orsakar utbredda nekroser och blödningar i levern. Den specifika distributionen till levern anses bero på det höga uttrycket av organiska anjontransportörer (OATP). Dessa transportörer har observerats ansvara för upptaget av MC till hepatocyterna. Vissa studier tyder på att OATPs även har en roll i absorptionen av MC från tarmen. Metabolisering av MC sker genom konjugering med glutation och cystein, och utsöndring sker via tarm och njurar. Ytterligare metaboliter har detekterats men inte kunnat identifieras. Den bakomliggande toxiska mekanismen hos MC har länge ansetts vara inhibering av protein fosfatas 1 och 2A. Denna inhibering orsakar hyperfosforylering i hepatocyterna, och vidare skador på cytoskelettet. Emellertid indikerar senare studier att reaktiva syreföreningar (ROS, reactive oxidative species) har en viktig roll i toxiciteten av MC. Ytterligare forskning krävs gällande mikrocystiner, med fokus på absorption i tarmen och de toxiska mekanismerna. Det är viktigt att förstå de grundläggande mekanismerna hos toxinet för att i framtiden kunna förhindra och förhoppningsvis kunna behandla intoxikationer av MC hos djur.