Ett alternativt sätt att beskatta carried interest - Med utgångspunkt i ekonomisk och finansiell teori samt skatterätt, hur kan carried interest beskattas med beaktande av finansmarknadens generella uppgång?

Sammanfattning: I vilket inkomstslag carried interest beskattas har fått stor medial uppmärksamhet då det ofta handlar om betydande belopp. Vilket inkomstslag carried interest beskattas i har stor inverkan på skattskyldigs skattebörda och även hur mycket skatteintäkter som inbringas till staten. Carried interest kan beskattas i inkomstslaget kapital, inkomstslaget tjänst eller enligt 57 kap. IL. Dock har det sedan år 2010 varit allmänt känt att Skatteverket hårdgranskar riskkapitalbolag, vilket bidragit till rättsosäkerhet beträffande hur carried interest ska beskattas. Detta är negativt för riskkapitalbranschen. Genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt, med utgångspunkt i ekonomisk och finansiell teori samt skatterätt, berör uppsatsen carried interest med differenta infallsvinklar. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för carried interest, exempelvis vad är det som motiverar carried interest etc. Detta kan vara behjälpligt i bedömningen gällande hur carried interest ska beskattas. Å ena sidan går det att argumentera för att carried interest bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Argumentet för detta är vanligen att den asymmetriska vinstfördelningen grundas på arbete som utförts för fonden samt att heltidsarbete för fonden krävs. Å andra sidan går det att argumentera för att carried interest ska beskattas i inkomstslaget kapital, eftersom carried interest är en lösning på konflikten mellan principalen och agenten enligt principal-agentteorin. Det kan även argumenteras för att carried interest grundas på det initiala risktagandet vid fondetableringar, vilket är fallet i vissa fall, och att värdeutveckling är hänförlig till omvärldsfaktorer, således inte enbart till nyckelpersonerna arbetsinsatser. Kombinationen av en fast ersättning och möjligheten till carried interest kan sägas medföra optimala förutsättningar för fonders värdeutveckling, dessutom är det ett sätt att reducera de externa investerarnas risk. När carried interest beskattas i inkomstslaget tjänst presenterar uppsatsen en alternativ metod att beskatta carried interest (NE-metoden). Metoden jämför riskkapitalfondens avkastning i förhållande till ett lämpligt jämförelseindex och är aktuell när jämförelseindexets CAGR överstiger ”hurtle rate” CAGR. Exempelvis, om jämförelseindex avkastar 10 % kan motsvarande avkastning från riskkapitalfonden härledas till finansmarknadens generella uppgång, varför denna del bör beskattas i inkomstslaget kapital. Således är det endast riskkapitalfondens överavkastning i förhållande till jämförelseindex som i dessa fall beskattas i inkomstslaget tjänst. Det finns ett behov av lagstiftning på området. Ett alternativ är att implementera det lagförslag som var på tapeten år 2012, d.v.s. beskattning likt 57 kap. IL. Ett annat förslag är att implementera NE-metoden genom lagstiftning. Ett tredje alternativ är att genom lagstiftning implementera en kombination av nyssnämnda två, vilket skulle innebära att upp till jämförelseindexet tillämpas NE-metoden. Därefter beskattas överavkastningen likt 57 kap. IL. Fördelen med sistnämnda förslag är att detta leder till rättvisare beskattning. Detta eftersom den del av avkastningen som kan härledas till finansmarknadens generella uppgång beskattas i inkomstslaget kapital. Dock är nackdelen att NE-metoden ökar antalet tvister beträffande vilket jämförelseindex som ska tillämpas. Genom en sammanvägd bedömning mot bakgrund av förutsebarheten och enkelheten rekommenderas att endast beskatta carried interest enligt systematiken likt den i 57 kap. IL.