Vilken nutritionsbehandling har bäst effekt på tillväxten hos barn födda för tidigt och/eller med låg födelsevikt?

Sammanfattning: Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Titel: ”Vilken nutritionsbehandling har bäst effekt på tillväxten hos barn födda för tidigt och/eller med låg födelsevikt?” Författare: Josefine Nyström och Rebecca Hammar Handledare: Fredrik Bertz Examinator: Frode Slinde Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2013-04-11 Bakgrund: Det finns en rad anledningar till varför ett barn föds för tidigt och/eller med låg födelsevikt däribland undervikt hos modern, rökning och exponering för malaria. Man har sett att de negativa konsekvenserna av prematur födsel och låg födelsevikt är många, både på lång och kort sikt. WHO anger att prematur födsel är den vanligaste direkta orsaken till spädbarnsdödlighet. Genom rätt åtgärd i tid vad gäller nutrition kan mortaliteten reduceras avsevärt. Syfte: Att granska och sammanfatta det vetenskapliga underlaget vad gäller bästa nutritionsbehandlingen för prematura och barn med för låg födelsevikt. Sökväg: En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cohrane och Scopus. Sökord som användes var främst; infant formula, low birth weight, growth and development, breast feeding. Urvalskriterier: Randomiserade kontrollerade studier, låg födelsevikt, för tidigt födda, intervention att jämföra bröstmjölk med berikad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning, effektmått; vikt, längd och huvudomkrets. Datainsamling och analys: Åtta originalartiklar erhölls och granskades enligt SBU:s granskningsmall för Randomiserade kontrollerade studier. Evidensstyrkan bestämdes utifrån GRADE-systemet. Resultat: Berikad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning hade bättre effekt på längdtillväxten och huvudomkretsen jämfört med enbart bröstmjölk enligt fyra studier. Evidensen för detta bedöms som måttlig (+++). Berikad bröstmjölk eller bröstmjölksersättning gav enligt endast två studier bättre viktökning än enbart bröstmjölk. Evidensen för detta bedöms som begränsad (++). Att bröstmjölksberikning med extra protein har signifikant bättre effekt på tillväxt av vikt jämfört med standardberikning gavs evidensstyrkan hög (++++), för samma intervention med effektmåtten längd och huvudomkrets blev dock evidensstyrkan begränsad (++). Slutsats: Det finns måttlig evidens (+++) för att bröstmjölksersättning eller bröstmjölksberikning har signifikant bättre effekt på längd och huvudomkrets än enbart bröstmjölk. Det finns dock begränsad evidens (++) för att samma behandling har bättre effekt på viktökning. Det finns hög evidens (++++) för att proteinrik bröstmjölksberikning har signifikant bättre effekt på vikt, men begränsad evidens (++) för att samma intervention har signifikant bättre effekt på längd och huvudomkrets.