Samtalsbehandling vid depression - En intervjustudie om kuratorers samtalsbehandling med patienter i primärvården

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Depression är en av de vanligaste sjukdomsdiagnoserna i Sverige idag. Många patienter med depression behandlas med läkemedel och/eller samtalsbehandling. Denna studie lägger fokus på samtalsbehandling som behandlingsform mot depression, och kuratorns genomförande av samtalsbehandling i synnerhet. Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka och beskriva på vilket sätt samtalsbehandling genomförs med patienter med depression i primärvården, både av kuratorer med och utan kognitiv beteendeterapiutbildning. Vidare var syftet att göra jämförelser mellan dessa två grupper av kuratorers sätt att genomföra samtalsbehandlingen, för att utforska likheter och skillnader i beskrivningarna. En avsikt var även att identifiera eventuella kunskapsbehov hos kuratorerna. Vid genomförandet av studien användes en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med tio kuratorer verksamma i primärvården; fem med och fem utan kognitiv beteendeterapiutbildning. Resultat: Huvudresultatet från studien visar att samtliga kuratorer anser att framförallt relationen mellan behandlare och patient är mest central för en god samtalsbehandling med patienter med depression. Kuratorerna menade att det finns vissa specifika personlighetsegenskaper hos behandlaren som skapar en förtroendeingivande och utvecklande behandlingsrelation, framförallt empati, lyhördhet och acceptans. Resultatet av intervjustudien visade även på vissa skillnader mellan grupperna. Kuratorer med KBT-utbildning lade i högre grad fokus på patientens tankar och tankemönster och uttryckte ett mer enhetligt tillvägagångssätt med strukturerade kognitiva och beteendeinriktade metoder och tekniker i behandlingen. Kuratorer utan KBT-utbildning beskrev i sin tur en mer omfångsrik psykodynamisk tolkningsram av depressionens orsaker där fokus i högre grad låg på patientens levnadshistoria, och de använde sig i behandlingen av insiktsskapande samtalsbehandling. Konklusion: Samtalsbehandling med patienter med depression genomförs av kuratorer på ett medvetet sätt, där framförallt en god behandlingsrelation är grundläggande i behandlingen. Behandlingen utformas även utefter vilken teoretisk förankring kuratorerna har genom utbildningsinriktning. Det som kan skilja sig i genomförandet av samtalsbehandlingen behandlingen mellan kuratorer med och utan KBT-utbildning är vilket fokus de har och därmed vilket metodologiskt tillvägagångssätt som används i behandlingen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)