Rätt till liv – eller en plikt att leva? En utredning av rättsliga perspektiv på dödshjälp

Sammanfattning: Frågan om dödshjälp bör tillåtas i Sverige väcker komplexa medicinska, etiska och juridiska aspekter. Uppsatsen syftar till att utreda huruvida den befintliga lagstiftningen är en möjliggörande eller återhållande faktor i förhållande till att införa dödshjälp i Sverige. Uppsatsen redogör även för delstaten Oregons och Nederländernas regelverk kring dödshjälp, för att fördjupa förståelsen för hur ett införande hade kunnat utformas i svensk rätt. I uppsatsen görs en distinktion mellan eutanasi, där den avgörande handlingen som leder till patientens död genomförs av någon annan än patienten själv, och assisterat döende, där patienten själv utför den avgörande handlingen. Europadomstolen har fastställt att det inte föreligger en skyldighet att tillåta dödshjälp för konventionsstaterna, men det förefaller inte heller vara konventionsstridigt att göra det. En patient har däremot alltid rätt avstå från erbjuden vård, inklusive livsuppehållande behandling. Ur ett straffrättsligt perspektiv görs en gränsdragning mellan att vara medhjälpare till självmord, vilket är tillåtet, och uppsåtligt dödande med samtycke, vilket är otillåtet. Detta innebär att eutanasi, men inte assisterat döende, är kriminaliserat och kan medföra straffansvar. Om en läkare utför assisterat döende kan däremot andra rättsföljder inträda, eftersom åtgärder som syftar till att avsiktligt förkorta en patients liv vanligtvis bedöms stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet och kraven på god vård. Dessa lagtolkningar har emellertid inte prövats i domstol och hur läkarassisterat döende bedöms förefaller oklart, vilket är rättsosäkert både ur ett patient- och läkarperspektiv. Vid ett införande av antingen bara läkarassisterat döende, eller eventuellt även eutanasi, behöver flera svåra gränsdragningsfrågor beaktas avseende vilka kriterier som ska uppställas för tillgång till dödshjälp. Lärdom kan tas utifrån hur Nederländerna och Oregon på skilda sätt har reglerat frågan, där Oregons modell med krav på terminal sjukdom ter sig rättssäkrare.