Att söva oroliga barn : föräldranärvaro eller inte? En systematisk litteraturöversikt

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen för Vårdvetenskap

Sammanfattning: Mer än hälften av alla barn som ska opereras upplever oro och ångest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvåras och även orsaka postoperativa besvär som till exempel ökad smärta, apati, ätstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar att föräldrar bör ges möjlighet att närvara med sitt barn under perioperativa perioden, så lång det är möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt är att utifrån dialogen med barnet och föräldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att känna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva föräldranärvarons effekt på barns oro i samband med operation. Tidigare forskning har sökts och till resultatet har 14 kvantitativa artiklar inkluderats. Vid analys av artiklarna framkom två teman; positiva effekter på barns oro vid föräldranärvaro och negativa effekter av barns oro vid föräldranärvaro. Resultatet visar att endast föräldranärvaro som metod för att minska barns oro i samband med operation är osäkert, och det finns ingen garanti för att barnets oro lindras. Barnets oro minskar av föräldranärvaro om den föräldern som närvarar är lugn. Om föräldern är orolig kan det föras över på barnet som då visar ökad oro. Ibland måste föräldranärvaro kompletteras med andra metoder för att barnet ska kunna få en god vård, som till exempel lugnande läkemedel eller distraktionsmoment. Anestesisjuksköterskan har en betydande roll när det gäller att optimera förutsättningarna för att barnet och föräldrarna får en positiv vårdupplevelse. Preoperativ information och förberedelse är viktiga delar som, tillsammans med föräldranärvaro, minskar barns oro i samband med operation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)