"Det är en rikedom att kunna olika språk" : en kvalitativ studie om förskollärares arbete med barns modersmål

Sammanfattning: Skolinspektionens granskning (2017) visar att flera barn i dagens förskola har en utländskhärkomst och att de är eller kommer att bli flerspråkiga. Granskningen belyser även attförskollärarna saknar specifika kunskaper som riktar sig mot ett språkutvecklande arbetssättnär det kommer till andra språk än svenska. De enda riktlinjer som finns att tillgå för attarbeta med flerspråkiga barn, riktar sig mot att arbeta med svenska som andraspråk och intebarnens förstaspråk (Skolinspektionen, 2017). Detta trots att forskning visar att barns allaspråk har stor påverkan på den fortsatta utvecklingen.Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att arbetaspråkutvecklande med barns modersmål, när detta är ett annat språk än svenska. Syftet äräven att belysa de metoder förskollärare uppger att de använder sig av i detta arbete, samt attsynliggöra de svårigheter förskollärare förmedlar att de möter. Som teoretisk grund förstudien valdes det sociokulturella perspektivet, som förespråkar att utveckling och lärandefrodas i det sociala samspelet och att språket är ett av de viktigaste verktygen för det fortsattalärandet.För att besvara studiens forskningsfrågor genomfördes intervjuer med fem förskollärare somsamtliga spelades in via ljudupptagning. Insamlade data analyserades med hjälp av enfenomenografisk analysmodell för att synliggöra olika uppfattningar och identifiera likheteroch skillnader bland dessa. Resultatet visar att förskollärare använder sig av kunskapen de harav att arbeta språkutvecklande i svenska och sedan utvecklar egna strategier och metoder föratt på så sätt erbjuda barnen att möta sitt modersmål på förskolan. Det blir problematiskt attkalla det för modersmålsundervisning eftersom förskollärarna oftast saknar kännedom ombarnens modersmål och därför inte kan arbeta språkutvecklande på samma sätt som i detsvenska språket, de kan inte undervisa på de språk det gäller och de kan inte agera språkligaförebilder. Därför tvingas förskollärare vara kreativa och hitta sina egna lösningar eftersomläroplanen anger vilka mål förskollärare ska arbeta mot, men riktlinjer och stödmaterial föratt nå målen saknas.