Harpan i ormgropen : om källor till vikingatidens stränginstrument

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att ta reda på vad för slags knäppta stränginstrument, företrädesvis harp- och lyrinstrument, det kan ha spelats i Norden under vikingatid. Arbetsmetoden har varit att undersöka ikonografiska källor, skriftkällor samt arkeologiska fynd och bedöma deras relevans som källa till vikingatida musicerande. I äldre forskningslitteratur har skriftliga källor varit den främsta källan till vikingatidens musik. I uppsatsen särskådas alla dessa äldre skriftliga källor och ifrågasätts som källor till vikingatidens musik på grund av dateringen, vilket geografiskt område eller folkslag de beskriver och deras trovärdighet som historisk källa genom sitt mytiska eller sagobetonade innehåll. Det är emellertid möjligt att vissa av dessa källor bygger på muntlig tradition från vikingatiden eller tidigare. Ingen av de litterära källor som är nedtecknad på nordiskt eller brittiskt område kan sägas vara opåverkade av kristen eller annan litteratur. Alla musikmotiv i dessa skrifter kan ha förlagor som är antika eller kristna och har inte nödvändigtvis nordisk samtida förankring. De ibland använda äldre antika skrifterna som beskriver musicerande hos keltiska och germanska stammar är dels äldre än vikingatiden samt beskriver folkstammar från andra geografiska områden än Norden. Det finns mycket få bildkällor med stränginstrument. Endast en vikingatida stränginstrumentavbildning med nordisk anknytning finns bevarad, en harpspelande man på en bildsten på Isle of Man. De ofta använda norsk-svenska avbildningarna med Gunnar i ormgropen är daterade från 1100-talet till och med 1400-talet. De flesta av dessa är avbildade i kyrkliga miljöer vilket gör att det är osäkert vilken anknytning instrumenten hade till verkligt musicerande. De arkeologiska stränginstrumentfynden med nordisk anknytning består av mellan tre och sju fynd beroende på hur säker identifieringen bör vara samt hur det nordiska området definieras. De flesta av dessa instrumentfragment tycks höra till lyrinstrument. Beroende på vilka kriterier man använder kan antalet fynd vara fler eller färre. I uppsatsen diskuteras möjliga källor till musicerande, motivkretsar inom text- och bildkällor samt olika typer av arkeologiska fynd. Någon diskussion om vikingatida musicerande och musik förs inte eftersom källmaterialet är så pass litet.