En hållbar skogsbransch? : En jämförande fallstudie om CSR i den svenska skogsbranschen

Sammanfattning: Allt eftersom förväntningarna från samhället ökat under de senaste årtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ”hållbar utveckling” vilket ansågs vara det viktigaste målet för samhällets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehåller riktlinjer över hur denna hållbara utveckling bör genomföras och bland annat nämns att det inte enbart är den miljömässiga aspekten som bör hanteras, utan att även den sociala- och ekonomiska hållbarheten är av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hållbar utveckling är CSR som syftar på det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret som ett företag tar. Det intressanta med CSR är att det är så pass många företag som väljer att arbeta med det, trots att det är ett frivilligt initiativ. Detta leder givetvis till frågan ”varför?” företagen väljer att göra detta och om de ser några fördelar med det eller inte. Tidigare studier har visat på att branscher som har ett naturligt inslag av miljöpåverkan tenderar att arbeta med CSR i större utsträckning än företag i t ex tjänstebranschen. Skogsbranschen är definitivt en bransch med stor miljöpåverkan, som dessutom är oerhört viktig för Sverige, såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt. I Sverige förekommer det såväl skogsägarföreningar som aktiebolag inom skogsbranschen. Dessa bolagsformer skiljer sig en del åt och vi anser därför att det vore intressant att undersöka om även deras CSR-arbete skiljer sig åt eller inte. Mot denna bakgrund har vi formulerat följande problemfrågeställning: Finns det några skillnader mellan aktiebolagens och skogsägarföreningarnas CSR-arbete, vilka är i så fall dessa och vad kan de bero på? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ flerfallsstudie med ett abduktivt angreppssätt. Vi har genom semistrukturerade intervjuer intervjuat fyra skogsägarföreningar och fyra aktiebolag. Studien genomfördes med en hermeneutisk kunskapssyn och ett konstruktionistiskt synsätt eftersom att dessa lämpar sig bäst när målet är att öka förståelsen inom ett område. Genom att analysera respondenternas svar har vi funnit såväl likheter som skillnader mellan de olika bolagsformerna. Den största skillnaden som vi konstaterat är att aktiebolagen känner av ett tydligt tryck utifrån från sina intressenter att arbeta med CSR- och hållbarhetsfrågor. I första hand är det aktiebolagens investerare som förväntar att de arbetar och kommunicerar ett CSR-arbete, medan respondenterna från skogsägarföreningarna anser att de inte upplever samma tryck utifrån från sina intressenter. Vi drar slutsatsen att det tryck som aktiebolagen känner utifrån har bidragit till att de generellt har kommit längre i sitt CSR-arbete gällande verksamhetens organisation, kommunikation och implementering av begreppet. De likheter vi funnit är att båda bolagsformerna verkar vara överens om att CSR och hållbarhetsarbete är något som är bra för företaget och att de arbetar med dessa frågor av både strategiska och moraliska skäl. De konstaterar att det är svårt att fastställa den exakta ekonomiska vinningen av att arbeta med CSR utan betraktar det som en nödvändighet i dagens samhälle för att företaget ska kunna överleva på längre sikt.