Alienation i kunskapsarbetet : En studie av riskfaktorer för alienation hos kunskapsarbetare

Sammanfattning: Alienationsteori och studier av alienation har i stor utsträckning handlat om blue collar-arbetare. Det faktum att gemene man idag inte jobbar i en fabrik med standardiserade arbetsförhållanden väcker frågan om teorins relevans. Till följd av bland annat samhällelig utveckling där vissa organisationer drivs framåt med hjälp av högutbildad arbetskraft så har begreppet kunskapsarbetare uppstått. I denna uppsats studeras hur inflytande över arbetet, arbetsgivarens engagemang och arbetsplatsrelationer relaterar till alienation hos kunskapsarbetare. Mot bakgrund av sociologiska och socialpsykologiska teorier om alienation definieras alienation som förfrämligandet från arbetet, där kunskapsarbetarens relation till arbetet i termer av hur det får denne att känna sig är centralt. Med hjälp av binär logistisk regression testas de tre faktorernas inverkan på alienation hos 1475 stycken kunskapsarbetare. Av dessa är 808 stycken it-arbetare och 667 stycken universitetsanställda. Resultaten visar att 13 procent av kunskapsarbetarna är alienerade. Vissa aspekter av både dåliga arbetsplatsrelationer och bristande engagemang från arbetsgivaren visade sig ha en inverkan på alienation hos kunskapsarbetare. Det är däremot mycket som skiljer sig åt mellan de två yrkesgrupperna. Bland annat begränsat inflytande över arbetet och otillräcklig återkoppling var en riskfaktor för alienation hos it-arbetare, men inte universitetsanställda. Därmed blir det svårt att tala om kunskapsarbetare som en grupp med gemensamma riskfaktorer för alienation.