Fyra böcker och två tidsperioder : En språkstudie om fyra deckarböcker för barn

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur läsbarheten har förändrats och studera den språkliga och grafiska utvecklingen mellan fyra barnböcker där två är från 1950-talet och två är från 2000-talet. Metoden som har använts för att undersöka detta är Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys och två stilfigurer epitet och appellation. Resultatet visar att läsbarhetsindexen är som högst i det äldre decenniet och att det yngre decenniet har ett normalt värde runt 25. Nominalkvoten för materialet är runt siffran 1, den högsta nominalkvoten är 1,21 och den lägsta 0,70. Den grafiska formen har förbättrats och språket är lättare att förstå i det yngre decenniet. Stilfiguren epitet är något som användes mer förr då det i nutid är överflödigt att skriva herr eller fru när en vuxen pratar och stilfiguren appellation var viktigare i det tidigare decenniet. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att böcker från 2000-talet är mer lättförståeliga för målgruppen.