Vad ska vi läsa? - men också hur, när, var, med vem och varför? : Förskollärares didaktiska tankar bakom planering av högläsning i förskolan

Sammanfattning: Högläsning är en viktig pedagogisk metod som möjliggör barns möten med litteratur i förskolan. Tidigare studier visar högläsningens stora betydelse i barns utveckling och lärande i tidig ålder, speciellt på deras språk- och literacy utveckling, men också som ofta förekommande användning av högläsning i förskolan som en icke-lärorik disciplinerande aktivitet. I och med att läroplanen för förskolan, lpfö 18, explicit framhäver förskollärares särskilda ansvar för undervisningsuppdrag samt högläsningens vikt, är det högst aktuellt att studera högläsning i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Planering är en del av förskollärares undervisningsuppdrag där de kan göra reflekterade val utifrån sina teoretiska och praktiska kunskaper och förbereda undervisningen. Föreliggande studies syfte är att synliggöra sex förskollärares uppfattningar om de olika didaktiska val och ställningstaganden som de gör vid planering av högläsning i förskolan. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts och insamlade data transkriberats och analyserats med stöd av en fenomenografisk ansats. I resultat urskiljs och kategoriseras förskollärarnas gemensamma och skilda uppfattningar om högläsningens syfte, påverkande faktorer samt de didaktiska frågor som kom till uttryck i förskollärarnas utsagor. Den komplexitet av förskollärares planeringsarbete för högläsning samt de komplexa och sammanflätade relationerna mellan de didaktiska frågorna och de påverkande faktorerna synliggörs. Studiens resultat indikerar en viss obalans mellan de tre grundkomponenterna i den didaktiska triangeln, det vill säga förskollärare, barn och innehåll. Förskollärarna visar en hög institutionell medvetenhet i sina didaktiska val och ställningstaganden vid planering av högläsning med sin professionella roll som förskollärare i relation till barnens intressen och behov. Studiens resultat visar även att förskollärares individuella medvetenhet, med andra ord förskollärarnas egna preferenser, inte reflekteras över i relation till högläsningens innehåll och andra didaktiska frågor på ett lika utvecklat sätt. I diskussionen framhålls ett behov av ökad medvetenhet och kritisk reflektion kring påverkan av förskollärares egen relation till innehållet, samt att synliggöra de organisatoriska och kollegiala förutsättningarnas påverkan i förskollärares didaktiska val och ställningstaganden vid planering av högläsning.