Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige

Sammanfattning: Det svenska skogsbruket regleras av svenska lagar, internationella konventioner och skogscertifieringssystem. I Sverige dominerar certifieringsorganisationerna FSC och PEFC som vardera certifierar nästan halva Sveriges produktiva skogsmarksareal, där vissa marker är dubbelcertifierade. Tankarna bakom att skogsägare väljer att certifiera sin skog beror lika mycket på miljöansvar som ekonomisk vinning. Trots den ökade miljöhänsynen i skogsbruket kommer miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” antagligen inte kunna uppnås inom satt tid om inte mer skogsmark avsätts. Samtidigt som skogsproduktion skulle kunna leda till klimatnytta genom att mer koldioxid binds i skogen och mer förnybara skogsprodukter kom ut på marknaden. Det har visat sig att en FSC-certifiering leder till lägre virkesuttag om det inte kompletteras med en prishöjning vilket i sin tur skulle kunna påverka svenska skogsbranschen konkurrensförmåga. Enligt författarens kännedom finns ingen studie som är utförd ur markägarens perspektiv av certifiering i beslutsstödsystemet Heureka PlanVis. I denna studie undersöktes ekonomiskt utfall och tagen naturhänsyn vid dubbelcertifiering genom en jämförelse mot ett konventionellt skogsbruk. Analysen utfördes på tre större privatägda skogsfastigheter i södra Sverige över en hundraårsperiod i Heureka PlanVis. Med hjälp av skogsvårdslagen, Skogsstyrelsens målbilder för skogsskötsel, certifieringsstandarderna och Skogssällskapets tolkning av dessa bedömdes nivån av naturhänsyn och restriktioner för de båda skogsbrukssätten. Varje fastighet analyserades med ett dubbelcertifierat och ett referensskogsbruk, där kalkylräntan varierades för de tre fastigheterna. Utfallet i naturhänsyn i form av avsatt areal, skog över 100 år, volymandel löv och död ved jämfördes mellan de två analyserna för varje fastighet. Det samma gjordes för de ekonomiska resultaten i from av avverkad volym, nuvärde och kassaflöde samt kassaflöde med hänsyn till certifieringarnas kostnader och premier. Resultaten visar att naturvårdshänsynen blev högre för samtliga resultatdelar i det dubbelcertifierade skogsbruket jämfört med referensskogsbruket. Studien tyder alltså på att dubbelcertifiering har en betydande påverkan på skogens struktur. De ekonomiska resultaten tyder på ett högre virkesuttag och vinst i referensskogsbruket men med hänsyn till certifieringarnas kostnader och premier blev skillnaden relativt liten. Hade en prislista använts som premierade certifierat virke och där kostnader för certifiering ingick är det sannolikt att de ekonomiska förlusterna i det duddelcertifierade skogsbruket varit än mindre eller obefintliga.