Stödstrukturer för nyexaminerade idrottslärare. Får nya idrottslärare rätt förutsättningar? En kvalitativ intervjustudie om vilket stöd som idrottslärare erbjuds eller inte erbjuds under sin första tid i yrket

Detta är en Magister-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Ämneslärarprogrammet med inriktning idrott är en femårig lång utbildning och efter studietiden förväntas de nyexaminerade lärarna direkt axla sin roll i yrket med allt vad de innebär. För att enklare acklimatisera sig i sitt nya yrkesliv skulle eventuellt en introduktionsperiod med stöd av exempelvis en mentor kunna vara fördelaktigt. Lärarförbundet (2020) rapporterade att omkring 57% av de nyexaminerade lärarna i deras undersökning inte fick något uttalat stöd under sin första tid i yrket. Detta går emot vad som enligt Skollagen (SFS 2022:1319.2 kap, 22a §) tas upp som en självklarhet för nyexaminerade lärare och konstaterar därmed problemet. Med detta som utgångspunkt är studiens syfte att undersöka hur några nyexaminerade idrottslärare upplevde/upplever sin första tid i yrket beroende på tillgången till eller avsaknaden av stöd, till exempel introduktionsperiod och mentorskap, samt konsekvenserna därav.  Undersökningen utgjordes av en kvalitativ tematisk/innehållsanalys av kvalitativa semistruktuerade intervjuer med fem relativt nyexaminerade idrottslärare. Idrottslärarna behövde vara relativt nyexaminerade för att därmed innehava mer färska erfarenheter och minnen av sina upplevelser och konsekvenser av introduktionsperioden. Idrottslärarnas utsagor analyserades med hjälp av Lawsons (1983a, 1983b) vetenskapliga begrepp utifrån occupationl sozialization theory (OST) för att tydligare kunna relatera till likvärdig forskning.   Det huvudsakliga resultatet var att två av fem idrottslärare rapporterade en avsaknad av ett uttalat stöd. Idrottslärarna var överens om att stödstrukturen för nyexaminerade idrottslärare är i behov av en förändring. Resultatet visade även att behovet av stödstrukturen är mer personbundet och påverkat av arbetsplatsen än väntat. Mentorskapet som stöd uppfattas därigenom ge positiva konsekvenser, men olika användbart för olika individer. Slutsatserna blir att problemet med att lärare inte får ett uttalat stöd i den svenska skolan också kunde identifieras av denna undersöknings respondenter, men kan inte dra generella slutsatser på grund av undersökningens antal respondenter. Kortfattat upplever/upplevde idrottslärarna att tillgången till stöd är behjälpligt och skapar en trygghet och avsaknaden genererar det motsatta. Idrottslärarnas utsagor är även överens om att stödet ger positiva konsekvenser, där en direkt kontakt med en mentor verkar vara avgörande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)