Vuxnas tandhälsa i Sverige : Tandhälsa och tandvård i fem svenska regioner mellan åren 2013–2022

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för hälsovetenskaper (HOV)

Sammanfattning: Bakgrund: Tandhälsa är en källa till ojämlikhet i befolkningens olika grupper, vilket leder till en ojämlik hälsa och folksjukdomar. Detta kan knytas till Agenda 2030 och dess mål så som mål 3, delmål 3.8 – tillgänglig sjukvård för alla individer. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva tandhälsa i form av antal intakta tänder, hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder mellan år 2013 och 2022 med nedslag i tiden för år 2019 i hela Sverige och med fokus på fem regioner. Metod: Metod för studien var registerstudie i tvärsnittsform med deduktiv ansats. Data inhämtades från Socialstyrelsens respektive Statistiska centralbyråns register. Studiepopulationen omfattar individer 24 år och äldre, avseende tandvård inom det statliga tandvårdsstödet. Utvalda regioner för studien var Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. Dataanalysen gjordes med datorprogrammet IBM SPSS statistics, version 29.0. Data analyserades med hjälp av Spearmans korrelationsanalys och One Sample ttest för att undersöka skillnader mellan utvalda regioner. Resultat: Skillnader i tandhälsa fanns mellan storstadsregioner och geografiskt unika regioner exempelvis avseende medianantal intakta tänder mellan region Gotland (12,6 i medianantal intakta tänder) och region Stockholm (18 i medianantal intakta tänder), med ett p-värde på 0,004. En signifikant negativ korrelation mellan hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder sågs vid analysen av data från hela Sverige för dessa variabler, med ρ värdet -0,602 och ett p-värde på 0,008. Slutsatser: En signifikant korrelation visade sig med Spearmans rangkorrelation mellan variabler som hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder visar att en individs tandhälsa inom rimlig sannolikhet stärks av hälsofrämjande insatser. Det finns också en signifikant skillnad i antal intakta tänder mellan de regioner som har lägre andel med eftergymnasial utbildning så som region Gotland mot en region med högre andel som region Stockholm. Även en geografisk utsatthet i form av sådant som längre avstånd till tandvård skulle kunna ses som förklaring till dessa skillnader.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)