Klass och karaktär : Nakna nominalfraser med adjektivattribut i predikativ ställning

Sammanfattning: I denna uppsats analyseras bruket av nakna indefinita singulara individuativa substantiv med adjektivattribut i modern svenska, hädanefter endast nakna nominalfraser. I svenska kan indefinita nominalfraser ibland stå utan utsatt obestämd artikel en/ett. Detta härleds av tidigare forskning till semantiska faktorer: om ett nominalt predikativ ger en klassificerande betydelse till predikationsbasen kan obestämd artikel utelämnas. Klassificerande predikativ anger en stabil kategoritillhörighet som bestäms på objektiva grunder. Vid en karakteriserande betydelse krävs emellertid utsatt artikel. Med detta avses tillfälliga egenskapsangivelser ofta gjorda efter talarens bedömning av predikationsbasen. Värderande adjektivattribut har setts skapa en karakterisering av sådant som annars är klassificerande vilket medför behov av obestämd artikel. Gränsen mellan betydelserna är dock ofta vag. Via en korpusundersökning samlas predikativ av strukturen Ø + ADJ + SUB in för att undersöka svenska språkets möjlighet att använda denna. Dessa testas gentemot kriterier tidigare forskning har ställt för de två betydelserna. I resultatet blir det tydligt att nakna nominalfraser kan beteckna andra betydelser än renodlat klassificerande. Även värderande nakna nominalfraser återfinns i materialet, där värderingen kan återfinnas i antingen huvudordet, dess attribut eller de två tillsammans. Det råder stor variation i hur nakna nominalfraser fungerar och används generellt. I analysdelen undersöks de semantiska faktorer som möjliggör och begränsar bruket av nakna nominalfraser vidare. Analysen visar att artikellöshet är en språklig strategi med vilken talare kan skapa nya samt reproducera typer, och dessa kan nyttjas för såväl objektiva klassindelningar som värderingar. Adjektivattribut kan både vara oumbärliga delar av redan etablerade typer men också nyttjas för att skapa nya. Begreppet värderande typer introduceras för att beskriva typer som används vid bedömningar utan krav på predikationsbasen för tillhörighet vilket objektiva klasser har. Dessa förstås emellertid inte som varandras motsatser – typerna har många gemensamma drag och det finns mellanting mellan dem. Sammanfattningsvis nås slutsatsen att begreppen klassificerande och karakteriserande kan täcka in två ytterligheter inom nominala predikativ men inte ger hela bilden av nakna nominalfraser.