Patientens Self-Efficacy : Skillnader mellan sjukgymnastens och patientens skattning

Sammanfattning: Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen. Patientens SE är en stark prediktor för om beteendeförändringen kommer att lyckas samt påverkar dessutom smärtupplevelse, hälsostatus, livskvalitet och träningsregelbundenhet. Denna enkätstudie utfördes på ett sjukhus i Spanien, för att kartlägga hur sjukgymnastens skattning av patientens SE till behandlingen förhåller sig till patientens egen skattning. Sjukgymnast och patient fyllde i samma enkät för att möjliggöra analys av eventuella skillnader. Resultatet visade att majoriteten sjukgymnaster hade en uppfattning som skiljde sig från patientens oavsett om SE skattades med hänsyn till hinder på kroppsfunktionsnivå, aktivitet/delaktighetsnivå, omgivningsnivå eller personnivå. Detsamma gällde då inga hinder förelåg. Slutsatsen blev att det var lättare för sjukgymnasten att bedöma generell än mer specifik SE.