Var hamnar jobben? : En kvantitativ studie över arbetsplatslokaliseringar i Stockholms län utifrån teorin om spatial mismatch

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Kulturgeografiska institutionen

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka arbetsmarknadsfenomen som tyder på förekomst av spatial mismatch i Stockholm. Då det finns en avsaknad av forskning rörande rumslig felmatchning har det varit ett lämpligt och relevant undersökningsområde. Genom att studera förändringen över tid vad gäller lokaliseringar av arbetsplatser innehavda av lågutbildade utforskas riskerna för att områden ska exkluderas från arbetsmarknaden, vilket i sådana fall är ett exempel på spatial mismatch. Kvantitativ metod med geografiska informationssystem används för att studera olika områden i Stockholm och dess tillgänglighet till arbetsplatser, dels arbeten totalt, dels arbeten som erhålls av lågutbildade människor. Statistiska jämförelser över olika typer av områden genomförs för att studera skillnader. Studien ämnar inte till att bestämma ifall spatial mismatch pågår eller ej men däremot om det finns tendenser för det, utifrån den valda metoden. Förutom spatial mismatch antas ett teoretiskt perspektiv där socialt kapitals koppling till geografin diskuteras, detta för att beskriva människors förmåga att ta sig fram i samhället, skapa kontakter, söka arbeten och liknande. Därutöver behövs det för att skapa en teoretisk förståelse för resultatet. Resultatet visar att det på en generell nivå inte sker en process av spatial mismatch, men däremot verkar enstaka områden vara i riskzonen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)