Diabetes typ lätt? : En kvalitativ studie om lärares upplevelse av hanteringen av elever med diabetes typ 1 i undervisningen av ämnet idrott och hälsa

Sammanfattning: Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse av hanteringen av elever med diabetes typ 1 (benämns fortsättningsvis T1D) i undervisningen av idrott och hälsa. För att besvara studiens syfte användes tre frågeställningar:  1.     Hur upplever lärare arbetet med elever med T1D? 2.     Hur talar lärare om sina upplevda förutsättningar för arbetet med elever med T1D?  3.     Hur talar lärare om sina didaktiska val för hanteringen av elever med T1D? Metod Studien använder sig av en kvalitativ intervjumetod med en semistrukturerad form för att besvara studiens frågeställning. För att analysera empirin tillämpades en tematisk analysform. Empirin jämförs vidare med utvalda teoretiska begrepp från Ramfaktorteorin och Self-efficacy. De utvalda begreppen är: “inre ramar”, “yttre ramar”, “mastery of experience, ”vicarious” “experiences”, “verbal persuasion”, “physiological and affective states”. Resultat Lärarna inom idrott och hälsa som deltog i studien angav flera yttre ramar som direkt påverkade de inre ramarna i arbetet med elever med T1D, vilket hade betydelse för deras upplevda förmåga att skapa trygghet och förmedla self-efficacy hos eleverna. Studiens resultat identifierar att lärarna i studien anser att utbildningen kring T1D är bristfällig och således hämmar förutsättningarna för arbetet i skolan. Lärarna beskriver även vikten av relationsbygge med eleverna och trygghetsskapande för att kunna tillämpa didaktiska tillvägagångssätt för hanteringen av elever med diabetes typ 1. Slutsats De slutsatser som studien leder fram till är att upplevelsen av arbetet med elever med diabetes typ 1 är mångfacetterat. Det går att identifiera två primära slutsatser av lärarna i studiens utsagor vilka var:    1.     Utbildningen kring T1D på universitetet bör ses över och i framtiden vara mer verklighetsbaserad för att ge lärare inom idrott och hälsa bättre förutsättningar för hanteringen av elever med T1D.  2.     För att skapa self-efficacy hos elever med T1D är en förbättrad universitetsutbildning samt mer specifika fortbildningar kring diagnosen avgörande. Skolväsendet bör inte förlita sig på lärarnas egna erfarenheter utan bör istället erbjuda en likvärdig fortbildning kring diagnosen.