Träning med smärta, viss smärta eller smärtfritt vid rehabilitering av Akillestendinopati i mellanportionen? : En systematisk litteraturöversikt

Sammanfattning: Olika träningsprogram används vid rehabilitering av Akillestendinopati och skiljer sig åt avseende frekvens, intensitet, typ av träning och hur patienter skall förhålla sig till smärta när de tränar. Vilken nivå av smärta som är mest effektiv vid träning är ej tidigare utforskat. Syftet med denna litteraturöversikt är därför att jämföra träningsprogram som skall utföras med smärta med program som tillåter viss smärta samt med program som skall utföras smärtfritt vid rehabilitering av Akillestendinopati i senans mellanportion. Litteraturöversikten utfördes systematiskt och följde riktlinjerna enligt PRISMA. Studier från PubMed och Web of Science inkluderades. Endast studiedeltagare med Akillestendinopati i senans mellanportion som utförde träningsterapi som behandling och utvärderades med VISA-A inkluderades. Risk för bias bedömdes enligt Rob 2 tool för RCT-studier och ROBINS-1 tool för CCT-studier. En narrativ syntes användes som analysmetod och evidensgraderingen utfördes med GRADE. Åtta studier inkluderades i litteraturöversikten och samtliga av dessa innehöll träningsprogram som skulle utföras med smärta. Två studier involverade träningsprogram som tillät viss typ av smärta och ingen studie involverade träning som skulle utföras smärtfritt. Träningsterapi oavsett typ av träningsprogram visade sig vara associerat med förbättrade VISA-A värden och det går ej att avgöra vilken av dessa träningsprogram som är mest effektiv. Den här litteraturöversikten pekar mot att träning med smärta, som gäller vid Alfredsons standardprogram från 1998, är effektivt och har bäst evidens av de träningsprogram som presenteras i litteraturöversikten. Fler högkvalitativa interventionsstudier behövs för att öka evidensen för att träna utan krav på smärta vid Akillestendinopati i mellanportionen.