Förutsättning för prediktion av NPK+, Blå målklass och vattenkemi utifrån GIS-analys?

Sammanfattning: Sedan vattendirektivet antogs av Europaparlamentet i början av 2000-talet har det blivit allt större fokus på vattenhänsynen i samhället. Även inom skogsbruket eftersom ca 56000 mil vattendrag rinner genom svensk skogsmark. Detta kräver stor hänsyn och god planering. När skogsvårdsåtgärder sker i närheten av vattendrag ska normalt en skyddszon lämnas kring vattendraget. Dels hindras maskinerna från att köra för nära vattendraget och dels ger skyddszonen vattendraget skugga. Vid bristfällig planeringen av skogsvårdsåtgärderna sker gallring eller avverkning alldeles för nära vattendraget. Skogsmaskinerna kör över vattendraget och skadar det. Då buskar och träd avverkas i kantzonen längs vattendraget finns det risk för att marken börjar erodera. Slam, partiklar samt näringsämnen frigörs och dessa följer med vattendraget nedströms. Lekområden för fisk kan förstöras och insekter känsliga för grumliga vatten slås ut. För att förhindra att vattendrag skadas vid skogsvårdsåtgärder krävs det bättre metoder för planering. I detta arbete har en naturvärdesbedömning enligt NPK+ och Blå målklassning genomförts på ett antal vattendrag. En statistisk analys har utförts för att utvärdera om det utifrån GIS-analys går att prediktera naturvärdesbedömningen och vattenkemin i ett vattendrag. Ingående data som har använts i analysen är: jordarts- och berggrundskartan; terräng- och fastighetskartan samt nya nationella höjdmodellen. Resultatet av denna studie visade att NPK+ och Blå målklass hade ett samband med: terrängens topografi; jordartern och berggrunden samt markklassning enligt terräng- och fastighetskartan. Vidare visade studien att vattenkemin hade ett samband med: jordartern och berggrunden samt markklassning enligt terräng- och fastighetskartan. Även NPK+ och Blå målklass hade ett samband med vattenkemin. Det bör därför vara möjligt att med detta resultat som underlag skapa en modell av NPK+, Blå målklass och vattenkemin. Och genom den modellen få en uppfattning om vilken status det aktuella vattendraget har och vilket skyddsåtgärder som behövs.