Utfallsmått i screeningtesterna TWST och TOMASS : Vilket utfallsmått förutser bäst fynden vid en flexibel videoendoskopisk undersökning?

Sammanfattning: Sammanfattning Bakgrund Svårigheter i någon eller några av sväljningens faser definieras som dysfagi. Flexibel videoendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) är en instrumentell undersökningsmetod av sväljning. Vid brist på tillgång till instrumentella undersökningsmetoder används screeningtest som kan identifiera individer med risk för dysfagi. The Timed Water Swallowing Test (TWST) är ett screeningtest som används vid bedömning av sväljförmåga av flytande konsistens. The Test of Masticating and Swallowing Solids (TOMASS) bedömer tugg- och sväljförmåga vid fast konsistens. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka utfallsmått bland screeningtesterna TWST och TOMASS som bäst korrelerade med resultatet vid en FUS. Studien avsåg även att undersöka huruvida samtliga enskilda utfallsmått bidrar till att identifiera personer med risk för dysfagi. Metod Studien omfattade 98 deltagare i åldrarna 20-80+ år. Deltagarna intog 150 ml vatten där utfallsmåtten tid, antal sväljningar, sväljkapacitet och kliniska tecken till felsväljning observerades i screeningtestet TWST. I screeningtestet TOMASS intog deltagarna ett Göteborgs Kex Guld Marie där utfallsmåtten tid, antal tuggor, tuggcykler och antal sväljningar observerades. FUS gjordes och resultatet skattades med DOSS-värden. Spearmans rangkorrelation användes för att beräkna korrelationen mellan screeningtesternas enskilda utfallsmått och FUS utfallsmått. Resultat Resultatet visade att utfallsmåtten som korrelerade bäst med FUS utfallsmått var TWST utfallsmått sväljkapacitet och harkling. Utfallsmåttet sväljkapacitet hade en måttlig negativ korrelation och utfallsmåttet harkling hade en måttlig korrelation. TOMASS samtliga utfallsmått hade svag korrelation med FUS utfallsmått. Slutsatser Sväljkapacitet och harkling var de utfallsmått som bäst kunde förutse fynden som gjordes vid FUS. Samtliga utfallsmått för TOMASS korrelerade svagt med FUS utfallsmått. Framtida studier rekommenderas att undersöka om gränsvärden för alla TOMASS utfallsmått behövs och om de ger relevant information. Studiens resultat indikerar att alla utfallsmått, för respektive screeningtest, inte bidrar till att förutse fynden vid en FUS. Vidare forskning kring de enskilda utfallsmåtten föreslås där utfallsmåtten även ställs mot videofluoroskopi.