Uppsala kommuns arbete med äldres ensamhet i särskilda boenden

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Av äldre personer bosatta i särskilt boende uppger 60 procent att de upplever ensamhet. Ensamhet har negativa konsekvenser på både individ och samhällsnivå och det är därför betydelsefullt att studera hur särskilda boenden arbetar för att motverka äldres ensamhet. Därav syftade denna studie till att beskriva hur beställare och utförare inom Uppsala kommun arbetar för att motverka äldres ensamhet på särskilda boenden samt till att beskriva hur de vill att arbetet bör utvecklas. En kvalitativ intervjustudie tillämpades. 17 intervjuer utfördes med informanter som arbetade på beställar- och utförarnivåer inom äldrenämnden och vård- och omsorgsförvaltning i Uppsala Kommun. Resultatet visade att informanter såg på ensamhet utifrån ett socialt och emotionellt perspektiv. Vidare identifierade biståndshandläggare och vård- och omsorgspersonal ensamhet hos äldre via observation eller samtal med den äldre. I arbetet med att motverka ensamhet tillämpades tre styrningsmetoder från beställare: politiska mål, riktlinjer för biståndsbedömning och för kvalitetssäkring. Utförarna ansvarade för att efterleva dessa mål och riktlinjer. För att motverka ensamhet erbjöds därav sociala grupp- aktiviteter, individuella aktiviteter, djurterapi och teknologiska aktiviteter. Det fanns en intention att detta arbete skulle utvärderas och följas upp på individ- och boendenivå. Vidare beskrev informanter tre områden som kunde förbättras i arbetet för att motverka ensamhet. Enligt min vetskap är detta en av få studier som har beskrivit hur en kommun arbetar på olika nivåer för att motverka äldres ensamhet i särskilt boende. Studien har därför bidragit till en bättre helhetsförståelse för hur detta arbete kan gestaltas i en kommun och till hur detta arbete kan utvecklas. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)