”Någon tjej som kan hjälpa

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Författare: Elin Richthoff; [2013-08-20]

Nyckelord: Genus; grundskola; arbetsfördelning i hemmet; hinder; möjligheter;

Sammanfattning: Sverige är fortfarande inte jämställt, det är kvinnan som tar största ansvaret för hushåll och barn vilket resulterar i mer deltidsarbete och sämre hälsa (SCB, 2012). Grundskolan ska förmedla jämställdhet och i hem- och konsumentkunskap ligger fokus på arbetsfördelning i hemmet (Skolverket, 2011b). Grundskolan är även skyldig att arbeta för att motverka traditionella könsmönster, då dessa kan begränsa elevernas utveckling av förmåga och intresse. Syftet med studien är att belysa val av arbetssätt lärare i hem- och konsumentkunskap i Göteborg använder sig av för att implementera de delar i grundskolans styrdokument som rör jämställdhet och traditionella könsmönster i undervisningen. Studien är gjord utifrån en kvalitativ explorativ ansats i form utav semistrukturerade intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare. Resultatet visar att tilltal och bemötande av flickor och pojkar är viktigt för lärare men en slutsats som kan dras är att de själva är inte medvetna om att de är medskapare av genus hos eleverna. Flera av lärarna betonar skillnaderna mellan flickor och pojkar i ämnet men enligt Connell (2003) bör de istället fokusera på hur flickor och pojkar förhåller sig till varandra. Flera av lärarna väljer att implementera jämställdhet vid matlagningen då eleverna tränas i att fördela arbetet. Ingen av lärarna har en egen lektion för jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet, vilket enligt Frånberg (2010) är viktigt då punktinsatser i form utav jämställdhetslektioner inte ger någon effekt. Lärarna väver dock in jämställdhet i andra andra områden, men de gör dock sällan kopplingen mellan ett jämställt hem och ett jämställt samhälle.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)