Vad operasångare kan lära av skådespeleri

Sammanfattning: En lärare som var väldigt viktig för mig i ett visst skede under studietiden, var Thomas Lander. Han introducerade de sångtekniska fördelar man kan hämta från talet, eller som han kallar det, det patetiska talet. Betydelsen, och lärdomarna som kunde hämtas, av talet stannade dock inte här, det breddades till att vara det centrala i hela min filosofi kring kommunikation på scen.Från de rent sångtekniska verktygen som fanns att hämta, kom senare diktionen, och textens hörbarhet. Därefter kom talet i dess mest övergripande form, likt skådespeleri. Vad fanns det egentligen överhuvudtaget för skillnader mellan tal och operasång? Fascinationen uppstod ur det faktum att vi genom trial and error har övat hela livet på att tala, på att till att börja med rent taltekniskt göra oss tillräckligt förstådda, att man hör vad som sägs, och för det andra att vilja uppnå något med vad man säger. Det verkade inte mer än rimligt att använda sig så mycket av det som möjligt, varför uppfinna hjulet en gång till?Frågeställningen blir här därmed: ​Vad finns det för skillnader och likheter mellan skådespeleri och operasång, och vad man lära av det för att bli en bättre sångare?