What knowledge is of most worth? - ett tentativt förtydligande av skoldebattens återkommande frågor

Sammanfattning: SyfteVi har i denna uppsats velat bringa klarhet i vilka antaganden och åsikter som tycks ligga bakom olika positioneri skolpolitiska frågor; hur definierar man egentligen värdefull kunskap och hur ser man på skolansdemokratiuppdrag?Metod och materialDå de mer grundläggande oenigheterna sällan uttalas i den samtida svenska debatten har vi valt att använda ossav material där utbildningspolitiska frågor på ett mer djupgående sätt diskuteras. Vi har för detta syfte funnit detlämpligt att analysera fyra etablerade utbildningsideologier: essentialismen, perennialismen, progressivismensamt rekonstruktivismen. Vi har valt att behandla texterna med metoden ideologianalys, enligt Sven-EricLiedmans definition av denna. Detta innebär att vi försökt hitta vilka försanthållanden, normer och värderingarsom finns i respektive utbildningsideologi. För att strukturera upp materialet har vi klassificerat demokratirespektive kunskapssyn utifrån två stycken vedertagna taxonomier: Amy Gutmanns demokratikonceptioner samtTomas Englunds utbildningskonceptioner.HuvudfrågaVåra huvudfrågor i uppsatsen är:• Vilken kunskaps respektive demokratisyn förespråkar företrädarna för de fyra huvudsakligautbildningsideologierna som vi har valt att utgå ifrån?• Med vilka av Gutmanns demokratikonceptioner överensstämmer de olika utbildningsideologierna?• Hur kan vi med hjälp av Englunds utbildningskonceptioner förstå de olika utbildningsteoriernaskunskapssyner?Resultat och betydelse för läraryrketVi har funnit grundläggande skillnader mellan de olika ideologierna i fråga om kunskapssyn och demokratisyn.Det handlar exempelvis om värdesättandet av »beständiga» kunskaper (essentialismen och perennialismen)jämte värdesättandet av »funktionella» kunskaper (progressivismen och rekonstruktivismen). Vad gällerdemokrati konstateras vidare bl.a. att både perennialismens och rekonstruktivismens syn pådemoktratiuppdraget tycks bygga på ett kommunitaristiskt demokratiideal som av Gutmann benämns som familystate. Härmed skiljer dessa sig från essentialismen, som enligt vår analys implicit tycks förespråkademokratikonceptionen state of individuals, samt från progressivismen som klassifieras i Gutmanns konceptiondemocratic state of education. Vi avslutar med att exemplifiera hur resultaten av vår ideologianalys kan bidra tillen fördjupad förståelse av samtida skolpolitiska frågor såsom de om betygssättning och ämnesintegration. Denförståelse för utbildningsideologiska frågor som vår uppsats kan bidra till anser vi är relevant för varje lärare.Detta såväl för att på ett underbyggt sätt välja undervisningsformer och undervisningshåll, som för att kunna intaen aktiv och engegerad roll i den skolpolitiska debatten.