Är det högre trombosrisk med nomegestrolacetat/17β-estradiol vid hormonterapi av postmenopausala symptom och antikonception jämfört med andra terapier?

Sammanfattning: Nomegestrolacetat (NOMAC) är ett progestin, selektivt till progesteronreceptorn, med antigonadotropiska och antiandrogena egenskaper. Det används bland annat i kombination med det naturligt förekommande östrogenet 17β-estradiol (E2) för antikonception eller vid postmenopausal behandling. Det föreligger alltid en förhöjd trombosrisk vid hormonterapi, men NOMAC/E2 tros medföra en lägre risk jämfört med andra terapier. Syftet med detta arbete var därför att undersöka om trombosrisken är högre med NOMAC/E2 vid hormonterapi jämfört med andra terapier. Metoden för arbetet var litteraturstudier. Sökningar gjordes genom PubMed i databasen Medline och sex studier valdes ut. NOMAC/E2 visade sig påverka hemostatiska biomarkörer och lipider i lägre utsträckning än levonorgestrel/etinylestradiol (LNG/EE). SHBG (könshormonbindande globulin) ökade däremot mer med NOMAC/EE än med LNG/EE. Den fördelaktiga effekt, som E2 har på endotelcellernas kväveoxidbildning, påverkades inte av NOMAC, och LNG visade liknande egenskaper. Medroxiprogesteron hämmade istället denna antitrombotiska effekt. Utifrån detta arbete kan ingen slutsats dras om trombosrisken är större eller mindre med NOMAC/E2 jämfört med andra terapier. För att kunna göra detta krävs det stora epidemiologiska studier. Däremot kan trombosrisken med NOMAC/E2 anses vara jämförbar med dagens förstahandsval vid kombinerad antikonception som är LNG/EE. Trombosrisken med NOMAC jämfört med MPA kan möjligtvis vara lägre, men detta behöver undersökas i större kliniska studier.