Sandbås för mjölkkor i Sverige : vilka är böndernas erfarenheter?

Detta är en M1-uppsats från SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: Lantbrukarna strävar efter att förbättra mjölkkornas levnadsmiljö i Sverige och i världen. Detta för att optimera kornas hälsa, produktion och överlevnad. Sand är ett mjukt underlag som formar sig efter kons kropp och skapar en god komfort för kon. I Sverige finns det ett fåtal gårdar som har sandbås men hur det fungerar här är undermåligt dokumenterat och rådgivningsunderlaget för svenska förhållanden är ytterst begränsat. Därför har vi fått förfrågan från Agroväst Mjölkprogram att undersöka erfarenheterna som finns i Sverige vad gäller sandbås. För att undersöka detta kontaktade vi 18 gårdar som har eller nyligen har haft sandbås. Av dessa 18 gårdar hade fem slutat med sandbås. Tio gårdar besöktes, två intervjuades via telefon/mail och den sista avböjde helt deltagande i examensarbetet. Målet med arbetet var att ta fram ett underlag baserat på svenska förhållanden som kan användas för rådgivning vid nybyggnation eller ombyggnation till sandbås för mjölkkor. Frågeställningarna var vilka för- och nackdelar som finns med sandbås till mjölkkor samt hur kostnadsbilden ser ut för sand som strömaterial i bås, avseende sandförbrukning och skötseltid. De positiva aspekterna som uppkom var att hälsan och komforten upplevdes förbättrad samt att det var färre ben- och klövproblem. Hälften av gårdarna upplevde att de hade fått lägre celltal och högre mjölkproduktion efter övergång till sandbås. Det som upplevdes som negativt av alla utom en gård var problematiken med gödselhanteringen och sand i gödselbrunnen. Slitage på utgödslingssystem i skrapgångar och gödselpumpar ansågs också som negativt, samt att sanden upplevdes tung att hantera. Sandförbrukningen varierade stort med ett intervall på 7–28 kg per bås och dag och den genomsnittliga förbrukningen var 14,2 kg per bås och dag. Tiden det tog att fylla på sand varierade också stort, den genomsnittliga tiden var 1,9 min per sandbås per tillfälle. Sandbåsens genomsnittliga påfyllningsfrekvens blev var nionde dag. Sandpriserna varierade från gård till gård beroende på hur långt de hade till sandtaget alternativt om gården hade egen sand. Sand tycks inte skilja i pris per bås i jämförelse med spånströ. Vi upplever att metoden som användes för examensarbetet var tillfredställande. Tack vare att vi besökte majoriteten av gårdarna fick vi en bredare inblick i hur sandbåssystemet fungerade. De flesta gårdarna var eniga i många av frågorna, varför vi upplever att studien gav tydliga svar. De intervjuade gårdarna upplevde överlag sandbåssystem som positivt. Trots att elva av tolv intervjuade gårdar nämner gödselhanteringen som negativt skulle majoriteten av gårdarna välja sandbåssystem igen om de skulle bygga nytt. Vi upplever att vi har fått fram intressanta åsikter även om antalet gårdar var få. Vi skulle gärna se mer svensk forskning inom ämnet och då främst på hur den sandblandade gödseln hanteras på bästa sätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)