Även lärare kan råka säga fel, jag lovar : En fokusgruppsstudie av hur mellanstadieelever uppfattar trovärdigheten hos olika informationskällor

Sammanfattning: Skolan har ett viktigt uppdrag när det gäller att undervisa om källkritik och att träna kritiskt tänkande, som har stärkts ytterligare genom den senaste läroplanen från 2022 för grundskolan. För att värna om demokratins grundpelare där yttrandefrihet är en viktig del, behöver våra unga medborgare lära sig att se igenom desinformation och konspirationsteorier av olika slag. I en värld där information är en färskvara är det också viktigt att kunna bedöma om källan är aktuell och adekvat och att kunna skilja ut de trovärdiga källorna i mängden och våga lita på dessa. Syftet med studien är att genom en vetenskaplig teori kring källkritik och kritiskt tänkande, lyfta fram mellanstadieelevers upplevelse av vad som gör en källa trovärdig eller inte trovärdig, som ett bidrag till den fortsatta forskningen. Det empiriska underlaget samlades in genom tre olika fokusgruppssamtal med elever i årskurs fyra och sex på en mellanstadieskola på en mindre ort i södra Sverige. Studien visar att eleverna utgår från sina erfarenheter och förkunskaper när de bedömer om en källa är trovärdig eller inte. Där eleverna själva saknar kunskaper för att kunna göra en bedömning använder de sitt sociala nätverk för att vikta trovärdigheten hos information och källor. Deras resonemang visade att de hade ett kritiskt tänkande när de sökte information, även om deras kunskaper kring bakomliggande faktorer och dolda agendor var begränsade. Didaktiskt behöver lärare i samhällskunskap vara uppmärksamma på när elevernas förkunskaper gör att de tolkar information och källor på ett mindre kritiskt sätt än de borde. Eleverna behöver kunna ta både det abstrakta och det konkreta i beaktande när de viktar information och källor, förstå processer bakom och på ett djupare plan. ”Kunskap är makt”, som filosofen Francis Bacon uttryckte det.