När chefen är en app - Hur det civilrättsliga arbetstagarbegreppet förhåller sig till arbete via digitala plattformar

Sammanfattning: En ny anställningsform som växt fram i digitaliseringens fotspår är arbete som utförs via digitala plattformar. Plattformsarbete är en del av en större pågående strukturell förändring, nämligen flexibiliseringen av arbetsmarknaden. Denna strukturella förändring gör att den nuvarande gränsen mellan arbetstagare och uppdragstagare suddas ut. Begreppet arbetstagare anger gränserna för arbetslagstiftningens tillämpningsområde i personligt hänseende. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur det svenska civilrättsliga arbetstagarbegreppet förhåller sig till plattformsarbete och på så sätt finna svar på om arbetstagarbegreppet fungerar i en modern plattformsekonomi. Det finns ingen legaldefinition av arbetstagarbegreppet utan begreppet har utvecklats i rättspraxis, förarbeten och doktrin. För att avgöra om den arbetspresterande parten i ett enskilt fall är arbetstagare eller inte svensk rätt görs en helhetsbedömning utifrån samtliga relevanta omständigheter. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden har jag kommit fram till att arbetstagarbegreppet fungerar i plattformsekonomin, trots plattformsarbetets särskilda karaktär. Min slutsats är att det är möjligt att bedöma de grundläggande rekvisiten i relation till plattformsarbete och att de därmed inte vållar några svårigheter för gränsdragningen. Den befintliga gränsdragningsmetoden är flexibel eftersom domstolarna vid helhetsbedömningen beaktar ett stort antal omständigheter som dessutom viktas olika från fall till fall. En fördel med metoden är att helhetsbedömningen inte bara utgår från avtalet, utan också från hur förhållandena faktiskt har gestaltat sig mellan avtalsparterna. Svårigheten att klassificera plattformsarbetare väcker frågan om hur den traditionella gränsdragningen mellan arbetstagare och uppdragstagare ska tillämpas i plattformsekonomin. Vilken grad av kontroll plattformsföretagen har över organiseringen av arbetet och arbetsvillkoren anses vara avgörande för hur plattformsarbete ska klassificeras. Att tillmäta den arbetspresterande partens ekonomiska beroende ökad betydelse skulle kunna medföra en utvidgning av arbetstagarbegreppet och vara av stor betydelse för klassificeringen av plattformsarbetare. I Sverige finns ännu inga domstolsavgöranden där en plattformarbetares rättsliga status prövats mot arbetstagarbegreppet. Vilken betydelse olika tillkommande bedömningskriterier specifika för plattformsekonomin får för den totala helhetsbedömningen återstår att se.