Hur fördelas övervärden vid rörelseförvärv? : En komparativ studie mellan branscher

Sammanfattning: Bakgrund och problemformulering: År 2005 infördes standarden IFRS 3 med syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten i de finansiella rapporterna angående rörelseförvärv. Genom standarden infördes regler kring identifieringen av immateriella tillgångar för att kunna särskiljas från goodwill och därmed reducera goodwillposten. Trots regleringen av standarden visar tidigare studier att svenska börsnoterade företag redovisar mer än hälften av övervärden från rörelseförvärv som goodwill. Dessutom finns det indikationer på att IFRS 3 är öppen för egna tolkningar och subjektiva bedömningar som ger företag möjlighet att redovisa olika resultat beroende på hur de tolkar IFRS 3. En faktor som kan påverka ett företags fördelning av övervärden är dess branschtillhörighet, vilket denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera huruvida företagets branschtillhörighet har en påverkan vid fördelning av övervärden. Studien syftar vidare till att undersöka om det råder branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar.   Referensram: Studiens referensram utgår från den nyinstitutionella teorin, regelverk inom redovisningen samt tidigare forskning inom ämnet.   Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en komparativ design. Studien utgår från en totalundersökning där 75 företag inom sju branscher jämförts gällande hur de fördelar övervärden vid rörelseförvärv år 2018. Dessutom undersöker denna studie hur de olika branscherna identifierar och kategoriserar immateriella tillgångar.   Resultat och Slutsats: Samtliga undersökta branscher i denna studie fördelade den största andelen av övervärden på goodwill vilket överensstämmer med tidigare studier. Det framgår i denna studie att det råder en branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar. Kategorin kundrelaterade tillgångar var vanligast bland samtliga branscher.