Ditt hjärta är i andras händer

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för data- och systemvetenskap

Sammanfattning: Varje år drabbas ungefär 10 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där chansen att överleva ett utanför sjukhus endast är 10%. Vid ett plötsligt hjärtstopp har tidigt startad hjärt-lungräddning visat sig fördubbla chanserna till överlevnad, vilket gör det till en livsviktig behandling. Hjärt-lungräddning måste däremot utföras på ett korrekt sätt och därmed presenteras riktlinjer för hur behandlingen ska utföras. Riktlinjer uppdateras ständigt för att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt vilket har visat sig kunna leda till mindre kunskap samt ett sämre utförande när träning inom hjärt-lungräddning inte utförs kontinuerligt samt på ett korrekt sätt. Tidigare studier har därmed visat på svårigheter vid utförandet av behandlingen, där exempelvis flertalet personer har svårt att nå rätt kompressionsdjup. Denna studie ämnar därför att möta detta problem genom att tillsammans med Vital Signs och deras produkt CPR-guide undersöka huruvida tekniska hjälpmedel som ger feedback i realtid kan förbättra utförandet av kompressioner vid hjärt-lungräddning. Därmed är syftet med studien att undersöka om användningen av Vital Signs CPR-guide i samband med genomförande av hjärt-lungräddning förbättrar personer utan medicinsk bakgrunds utförande av behandlingen. Vidare formuleras studiens frågeställning på detta sätt: Hur skiljer sig utförandet av hjärt-lungräddning av bystanders med teknologiskt stöd jämfört med utförandet utan teknologiskt stöd utifrån European Resuscitation Council senaste riktlinjer? Studiens tester utfördes på 25 personer som fick utföra kompressioner på en docka som registrerade varje kompressions djup och takt. Testpersonerna började med att utföra hjärt-lungräddning i 1 minut utan något tekniskt hjälpmedel för att sedan utföra kompressionerna i 1 minut till, men denna gång med CPR-guide som tekniskt hjälpmedel. Utförandena med- och utan tekniskt hjälpmedel analyserades och jämfördes sedan för att se eventuell förbättring. Resultatet av studien visade att utförandet förbättrades avsevärt vid användning av tekniskt hjälpmedel. Det sammanslagna medelvärdet för utförandena ökade från 46,08 % till 82,40%, vilket innebär en förbättring på nästan det dubbla. Även takten för kompressionerna förbättrades från 96,92 kompressioner per minut till 109,40 kompressioner per minut. Förändringen innebar att kompressionerna gick från att vara för långsamma enligt riktlinjerna till en takt som hamnar inom riktlinjerna. Samma förbättring registrerades även för djupet på kompressionerna där testerna utan CPR-guide registrerade ett medelvärde under riktlinjerna på 46,60 för att sedan, med CPR-guide, hamna inom riktlinjerna med ett medelvärde på 51,48. Studiens resultat bekräftar och förstärker tidigare forskning inom området, som har visat på förbättringar i hjärt-lungräddning när tekniska hjälpmedel används. Detta nya bidrag till kunskap kan ha en betydande inverkan på fortsatt forskning och ökad förståelse för vikten av teknologiskt stöd i akuta situationer. Resultaten pekar på möjligheter till kvalitetshöjning vid hjärt-lungräddning och påvisar det unika och viktiga perspektiv som denna studie har tillfört.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)