Psykisk skada på grund av annans personskada - En jämförande studie av det svenska och det engelska rättsläget

Sammanfattning: Skadestånd ges i svensk rätt till personer som på grund av svarandens vårdslöshet har drabbats av en psykisk skada om skadan kan klassas som en personskada. Hur den psykiska skadan har uppkommit är dock av stor vikt för rätt till ersättning. Om skadan har uppstått till följd av en fysisk skada hos den som lider av den psykiska skadan, föreligger inga särskilda rättsliga begränsningar för ersättning. Det finns emellertid ett undantag från denna huvudregel. Om den psykiska skadan (följdskadan) har uppstått till följd av någon annans personskada (initialskadan) inträder vissa rättsliga begränsningar. Ett exempel är en person som har drabbats av en depression till följd av att en anhörig vårdslöst har dödats. Ett annat exempel då sådan psykisk skada kan uppkomma är om en person på avstånd har bevittnat en svår olycka eller en misshandel. Gemensamt för exemplen är att personen som har lidit den psykiska skadan inte själv skadats eller riskerat att skadas. Initialskadan är av betydande vikt i fall som rör psykiska följdskador på grund av någon annans personskada. Om initialskadan har lett till döden, reglerar 5 kap. 2 § 1 st. 3p. SkL rätten till ersättning för följdskador som har uppstått på grund av dödsfallet. 5 kap. 2 § 1 st. 3p. SkL kräver att den följdskadade har stått den döde särskilt nära. Lagen uppställer inget särskilt krav på ansvarsgrunden, till och med rent strikt ansvar kan räcka. Något särskilt krav på orsakssambandet uppställs inte heller mellan skadehändelse och följdskadan. När initialskadan inte har lett till döden aktualiseras olika rättsliga begränsningar för när psykiska följdskador kan generera skadestånd. Rättsläget är i stor utsträckning oklart. Vilken typ av ansvarsgrund krävs? Uppställs särskilda krav på orsakssambandet? Många frågor saknar svar. Syftet med denna uppsats är att utreda och utveckla det svenska rättsläget vad gäller psykiska följdskador som har uppstått på grund av någon annans personskada. För att uppnå detta syfte används en komparativ metod, som innebär att jag jämför det svenska rättsläget med motsvarande rättsläge i en annan rättsordning. Som jämförande rättsordning har jag valt den engelska. Uppsatsen inleds med en beskrivande del där gällande rätt i de båda rättsordningarna klarläggs. Denna del följs av en komparativ del där rättsordningarnas likheter och skillnader behandlas. I uppsatsens sista del ger jag min egen syn på det svenska rättsområdets potentiella utveckling. I slutsatsen föreslås en implementering av vissa delar av den engelska rätten i den svenska. Detta gäller i synnerhet den engelska rättens syn på vilken personkrets som ska kunna erhålla skadestånd för psykiska följdskador.