Kurir 2.0 : Om små företags inställning till Internet som marknadsföringskanal

Sammanfattning: Det dröjde inte länge efter det att Internet blev något som plötsligt fanns i var mans hushåll förrän företag började inse möjligheter med att använda fenomenet som en ny kanal för marknadsföring. Ju fler människor som fick tillgång till Internet, desto fler företag insåg möjligheterna, och det utvecklades många idéer, program och funktioner som kunde hjälpa företag och organisationer att marknadsföra sina produkter och tjänster på Internet. ¨Från början tog Internetbaserad marknadsföring mycket inspiration från den som redan fanns i traditionella medier. Hemsidor kunde liknas vid informationsblad eller anslagstavlor, sponsorannonser i marginalen påminde om hederliga tidningsannonser, pop-ups som reklamavbrott i vardagen, exempelvis i TV-program, och spam-mail upplevdes på samma sätt som reklam i brevlådan. Den del av den ständiga tekniska utvecklingen som involverar hela samhället och anpassas så att alla ska ha möjlighet att ta del av utvecklingen är kanske som allra mest påtaglig på Internet. Eftersom våra relationer till Internet hela tiden utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen samtidigt som vi spenderar mer och mer tid där måste företag ställa sig frågan om vilken inställning de ska ha till marknadsföring på webben. Så gott som alla programmerare av webbläsare och mailtjänster har till exempel tagit fram filter mot pop-ups och spam-mail, vilket gör att den typen av marknadsföring kan vara onödig att lägga pengar och tid på idag. Genom Internets historia har det ständigt utvecklats nya verktyg och metoder som företag har tagit hjälp av för att marknadsföra sig på Internet, och varje företag har sina åsikter om huruvida de vill använda sig av något av dem, hur de går till väga och varför de vill använda specifika verktyg med utgångspunkt i målgrupp och önskade resultat. Gränsen mellan vilka olika verktyg som är riktade till gemene man och företag är inte alls särskilt påtaglig längre, och gränsen mellan företag och konsumenter på Internet suddas ut mer och mer. De olika verktyg, tjänster och möjligheter till social kommunikation som idag finns på Internet kan underlätta för företag att komma närmre sina konsumenter och vice versa, men det finns en skillnad gentemot den Internetmarknadsföring som påminner om den som förekommer i traditionell media. Alla de olika verktyg och kanaler som finns är inte anpassade eller utvecklade bara för eller av företag, och absolut inte för en specifik sorts företag. Därför ser man ofta en skillnad i vilka företag som använder sig av de olika verktygen, vilket kan vara baserat på vilken typ av målgrupp de har, företagets storlek, vinstintressen och ytterligare faktorer. När det gäller mindre företag med ett fåtal anställda kan situationen upplevas som annorlunda jämfört med större företag och konglomerat. Möjligheter till kundkontakt som inte behöver gå igenom support utan kan där kommunikationen kan gå direkt mellan företagsledning och kund är något som små företag kan dra nytta av. Samtidigt är det inte säkert att dessa företag har lika stor möjlighet att lägga tid och pengar på marknadsföring i jämförelse med större företag, och det kan vara svårare att slå sig fram bland eventuella branschgrannar. Även att ha möjlighet och tid att träffa sina kunder kan vara svårt om företaget har en stor kundkrets men få anställda. I vår uppsats har vi valt att fokusera på mindre företag för att komma åt både ledningens och de marknadsföringsansvarigas åsikter samtidigt, eftersom samma person ofta är ansvarig för och arbetar med bådadera. Trots dessa likheter skiljer sig företagen mycket åt, inte bara när det gäller inställning till de möjligheter som Internet skapar, utan även kundkretsen och produkterna/tjänsterna företagen erbjuder. I samtliga fall har intervjupersonen både suttit i styrelsen och varit marknadsföringsansvarig. Webbutikerna Tailor Store och Bygghemma har gemensamt att de är helt och hållet webbaserade och intervjupersonerna för respektive företag, Jan och Ola, som båda är marknadsföringsansvariga, har inte varit ensamma ägare av företaget. Båda butikerna säljer ”konkreta” produkter (kläder och byggvaror) men har aldrig någon egentlig fysisk direktkontakt med sin kundkrets. Reklambyrån Angry Creative ägs av intervjupersonen Jimmy, och både han och hans partner arbetar med affärer och marknadsföring på i stort sett samma villkor. De har inte heller några ytterligare anställda. Tjänsterna de erbjuder är främst hemsidor, och vid affärer sker oftast direkta möten med kunden. Restaurangen Pannkaksladan ägs i stort sett enskilt av Ulrika som sköter så gott som all marknadsföring, och inga affärer sker över Internet. Serveringspersonalen, och i många fall Ulrika, har alltid direktkontakt med kunden. Det intervjuade företag som kanske skiljer sig mest åt är nyhetssidan Rakaka, som är den enda som inte direkt erbjuder tjänster eller produkter mot monetärt utbyte från kunden. Intervjupersonen Shahin är chefredaktör och marknadsföringsansvarig, och varken han eller någon annan anställd har någon direkt kundkontakt bortsett från vid enstaka event. Utgångspunkten i vår tidigare research kring nationella identiteter/social samhörighet och varumärkesuppbyggnad i en kombination med våra ursprungliga idéer till kandidatprojekt; en målgruppsbaserad informationsfilm och ett bloggprojekt i marknadsföringssyfte, är de övergripande faktorer som påverkat vårt val av uppsatsområde. Temat utgår från grunden i ett intresse kring hur företag kan nå fram till sin målgrupp, och hur de ställer sig till nya möjligheter att utveckla kommunikationen mellan företag och konsument.