Läs- och skrivsvårigheter i arbetsmomentet läsning : En kvalitativ intervjustudie om sju svensklärares arbete   med elever med läs- och skrivsvårigheter på högstadiet (åk 7–9)

Sammanfattning: Detta är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att undersöka sju verksamma svensklärares beskrivna arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter i arbetsmomentet läsning på högstadiet samt vilka uppfattningar dessa svensklärare har gällande läs- och skrivsvårigheter. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod. Därefter har det insamlade materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att lärarnas kunskaper om läs- och skrivsvårigheter har utvecklats med hjälp av deras yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor. Lärarutbildningen anses inte ha gett någon grundlig undervisning om läs- och skrivsvårigheter. Vidare framgår det att svensklärarna använder olika verktyg och metoder för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheters läsning. De verktyg som framför allt betonas är: Högläsning, digitala verktyg, boksamtal och läsloggsfrågor. Dessutom anser lärarna att lässtrategier är betydelsefullt att undervisa om, men det finns delade meningar om det bland lärarna. Det anses även betydelsefullt att skapa goda relationer med eleverna och att väcka läsintresse hos dem. Till sist framgår det att eleverna behöver kartläggas så tidigt som möjligt med sina läs- och skrivsvårigheter, då eleverna först då får rätta insatser och därmed en rättvis undervisning. Slutsatsen är att beroende på lärrnas yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor, har lärare olika mycket kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur man bemöter det. En annan slutsats är att det kan skilja sig mellan skolor och lärare vilken hjälp och kartläggning en elev med läs- och skrivsvårigheter får. Detta är beroende av hur skolor väljer att kartlägga elevernas svårigheter och hur lärarnas kompetens i området är.