Offshoring av produktion i svenska företag inom EU : En studie kring hur företag resonerar och vad de bör ta hänsyn till vid offshoring

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell produktion

Författare: Josefin Ilic; [2016]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Idag är det lättare än någonsin för företag att dela upp värdekedjan utan att behöva ta större hänsyn till det geografiska läget. Frihandel mellan EU-länder och framsteg inom informations- och kommunikationsteknik gör det möjligt för företag att dra nytta av skillnader i kostnader mellan olika länder. Detta har resulterat i en ökning av svenska företag som väljer att förlägga hela eller delar av sin produktion i andra länder inom EU, så kallad offshoring. Framtidsprognoserna visar att offshoring av produktion kommer att fortsätta öka de närmaste åren och därför har jag funnit det intressant att studera både hur svenska företag resonerar kring offshoring och vad företag bör ta hänsyn till när de flyttar produktion till ett annat EU-land. Syftet med studien har varit att ge en översikt av vad offshoring har för påverkan på hållbarhet och hur svenska företag förhåller sig till offshoring samt förstå vilka förändringar som krävs för att produktion ska behållas inom Sveriges gränser. Studiens frågeställningar har således varit hur resonerar svenska företag kring offshoring, vad bör svenska företag ta hänsyn till vid offshoring och hur ska produktion behållas inom Sveriges gränser? De svenska direktinvesteringarna inom tillverkningsindustrin har fördubblats från år 2004 till år 2013 vilket tyder på att offshoring inom tillverkningsindustrin har ökat. Direktinvesteringarna i exempelvis Polen ökade från 14 miljarder SEK till 67 miljarder SEK under samma tidsperiod. Genom att intervjua företag med produktion i Polen respektive Ungern har studien kunnat kartlägga hur företag resonerar kring offshoring. Tre av fyra företag som intervjuades i studien uppger minskade kostnader som den största bidragande faktorn till varför att företaget valde att förlägga produktion utomlands. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet analyserades för att förstå effekterna av offshoring och vad företag behöver ta hänsyn till vid offshoring. Genom att studera löne-, transport- och kvalitetskostnader har studien visat att den kortsiktiga påverkan på företagens totala kostnader är negativ och långsiktigt är påverkan oförändrad eller positiv. Gällande social hållbarhet har offshoring en positiv påverkan på sysselsättningen i produktionsländerna. Studien har även visat att det är viktigt med goda rutiner och samarbeten vid produktionsnedläggningar. Inom det miljömässiga hållbarhetsperspektivet har studien visat att offshoring har negativ påverkan på miljön eftersom ökade transportsträckor leder till ökade utsläpp. Företag kan minska utsläppen genom att öka fyllnadsgraden och samordna transporter, men slutsatsen dras att det behövs stramare EU-regelverk för att minska den negativa påverkan på miljön. Studien har visat att svenska företag i många fall inte klarar av att ha sin produktion i Sverige på grund av höga lönekostnader. För att dessa företag ska klara av att konkurrera på marknaden flyttar företag produktion till andra länder där lönekostnaderna är lägre. För att företagen ska behålla sin produktion i Sverige eller flytta hem den så behöver det ske förändringar i Sverige. Sverige kan inte konkurrera med lägre lönekostnader utan bör konkurrera med automatiserad produktion. Genom att utmärka sig som ett land med effektiv och högkvalitativ automatiserad produktion kan fler företag komma att välja att förlägga sin produktion i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)