Vägledning på grundskolan sett ur elevperspektiv

Sammanfattning: Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Undersökningen bygger på en kvantitativ enkätundersökning. Urvalet består av 260 elever från en kommunal gymnasieskola i en stor stad i Skåne. Etthundra elever besvarade enkäten. Resultatet i detta examensarbete visar att nästan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvägledning. Genomsnittet på antal enskilda samtal är två till tre samtal per elev och detta i samband med främst gymnasieval men även prao. Det respondenterna främst eftersöker är fler enskilda samtal och större tillgänglighet till studie- och yrkesvägledaren. Utifrån resultatet kan vi se att elevernas behov av vägledning är stort. Majoriteten av respondenterna beskriver att det som var mindre bra med vägledningen i grundskolan var att vägledaren arbetar på flera skolor och att vägledaren inte fanns tillgänglig för eleven vid behov. Eleverna vill komma till vägledaren när behov finns och få svar på sina frågor och funderingar. I skolverkets kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom grundskolan (2007) ges en bild av att eleverna inte i tillräcklig utsträckning får den studie- och yrkesorientering de har rätt till. De brister som Skolverkets studie pekar på leder till slutsatsen att elevernas möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra framtida val av utbildning, och i förlängningen att fullfölja den, inte är tillräckligt säkrade. Våra sammanfattade erfarenheter genom examensarbetets gång är att detta stämmer väl överens med vår undersökning. Även när det gäller elevernas erfarenheter av information och vägledning ser vi samband med skolverkets studie. Skolverkets studie och vår underökning handlar om hur nöjda eleverna är och att de upplever att det är bra att bli kallade till samtal. Eleverna i vår undersökning önskar mer tid till enskilda samtal, önskemål om gruppvägledning och framförallt större tillgänglighet till vägledaren.