Litologi, sedimentologi och kolisotopstratigrafi över krita–paleogen-gränsintervallet i borrningen Limhamn-2018

Sammanfattning: Krita-paleogen-gränsen har länge varit central i diskussioner mellan forskare runt om i världen, då den markerar/sammanfaller med utdöendet av 75% av jordens arter till följd av ett enormt asteriodnedslag på Chicxulúbhalvön i Mexiko. Gränsintervallet är vida utbrett i sedimentära lagerföljder som bildades under denna tid, och kan identifieras genom sina unika kemiska egenskaper och karakteristiska litologier skapad av material från nedslaget som spreds kring jorden. Genom att jämföra gränsintervallet vid referenslokalen Stevns Klint i Danmark med samma intervall i Limhamns kalkbrott, beläget i södra Sverige, har tidigare studier konkluderat att det karakteristiska så kallade Fiskelerledet, som representerar gränsintervallet i Stevns Klint, inte återfinns i Limhamn. Avsaknaden av Fiskelerledet beror antingen på lokala variationer i sedimentationsmiljö, alternativt är ersatt av en hiatus med okänd omfattning. I denna studie, har detaljerade undersökningar av litologi och fossilinnehåll samt isotopstudier av δ13Ccarb- data utförts över gränsintervallet i borrkärnan Limhamn-2018 vilka jämförs med tidigare studier vid Stevns Klint. Litologin (baserad på Dunhamns klassifikationssystem) i Limhamn-2018 består till stora delar av mudstone i kritasekvensen och wackestone i paleogensekvensen med genomgående noduler av hårt litifierad kalksten innehållande flintakonkretioner. Detta, tillsammans med en litteraturstudie kring lokalerna, visar på att bergartssekvensen, liksom den i Stevns Klint, består av bryozodominerade kallvattenkarbonater avsatta i en marin bassäng med varierande vattendjup genom sen krita och tidig paleogen. Att bestämma omfattningen av hiatusen i Limhamn-2018 har visat sig svårt utan ingående biostratigrafiska undersökningar, men genom att använda δ13Ccarb data för att lokalisera gränsintervallet i borrkärnan, samt jämföra dessa med publicerad isotopdata från Stevns Klint, kan slutsatsen dras att hiatusen förmodligen inte är speciellt omfattande. Således kommer den nya borrningen Limhamn-2018 sannolikt att vara betydelsefull för framtida studier av K-Pg-gränsen, det associerade utdöendet samt det rådande klimatet under avsättningstiden i den svenska delen av Danska bassängen.