Verksamhetsuppföljning: En fallstudie om institutionalisering inom projektstyrning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Författare: Michaela Andersson; Sanna Hagenlöv; [2014]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.
Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system. Dessa system påverkar verksamhetsuppföljning av projektstyrning.
Verksamhetsuppföljningen av projektstyrningen innefattar flertalet bedömningsfaktorer och dessa har i tidigare studier identifierats som kostnad, omfattning, tid och kvalitét. Bedömningsfaktorer används inom projektstyrning för bedömning om avvikelser existerar i ett projekt.
Studien omfattar två verksamheter inom den offentliga sektorn. Resultaten i studien visar att det regulativa systemet framstår som överordnat det normativa- och det kognitiva systemet. För att uppnå kraven från det regulativa systemet har verksamheterna tolkat riktlinjer och där igenom utvecklat normer och kulturer för arbetssätt inom verksamheten. Studiens resultat visar även att
verksamheterna företrädesvis följer upp bedömningsfaktorer som är direkt hänförbara till det ekonomiska resultatet inom projektstyrning.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)