Mamma, barn och Subutex

Detta är en Magister-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan

Sammanfattning:

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden – medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.

Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början. Således fanns ingen uttalad beredskap för situationen när det började födas Subutexexponerade barn ungefär ett och ett halvt år efter den svenska lanseringen av Subutex hösten 1999. Idag är barnen omkring 40 till antalet och majoriteten av dem har fötts på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Vid lanseringen presenterades preparatet – vars aktiva substans är buprenorfin – som ett alternativ till metadon. Men det beskrevs som något som var mildare, som inte påverkade lika mycket. Samtidigt var det rejält omdiskuterat. Medan förespråkarna såg medicinering med Subutex som en möjlighet för opiatmissbrukaren att orka ta tag i sina problem och bearbeta dem såg motståndarna något annat, en drog som dämpade symtomen så att locket lades på problemen och därför fanns kvar. Och detta är en diskussion som fortfarande pågår. Som exempel vägrar de flesta av våra behandlingshem att komplettera sin behandling med Subutex med argumentet att en drog inte ska ersättas av en annan. Att regelverket kring förskrivningen har stramats upp tycks inte ha påverkat ställningstagandet. Tidigare kunde vilken läkare som helst förskriva preparatet medan förskrivningen numera omges av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande ”läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende” (SOSFS 2004:8). Något av det som reglerats är att den behandlande läkaren ska vara insatt i missbruk och att sjukvården måste samarbeta med socialtjänsten.

En återkommande beskrivning kring barnafödslarna är att graviditeten inträffat någon eller några månader efter inledd Subutexunderhållsbehandling och att den varit oväntad. Här finns förmodligen flera förklaringar. En kan vara att mamman burit en bild av sig själv som en kvinna som inte kan bli mamma. Under aktivt opiatmissbruk har hon kanske bara haft ägglossning och menstruation någon enstaka gång – eller inte haft det alls. Hon har inte kopplat missbruket till barn och föräldraskap. När hon sedan kort efter inledd Subutex-underhållsbehandling återfått sina normala livsfunktioner, som förmågan att bli gravid, kan det ha skett innan hon själv förstått det. Komplikationen då är att hon parallellt med inträdandet i föräldrarollen är en kvinna med en oklar kvinnoidentitet och en obearbetad historia.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)