Hur juridik och samhälle samspelar för att producera bilden av offer och gärningsmän i våldtäktsmål

Sammanfattning: I den här uppsatsen undersöker jag hur tingsrätter producerar positionerna offer och gärningsperson i våldtäktsmål. Mitt huvudsakliga fokus är att undersöka hur språket förmedlar verkligheten, och hur juridik och samhälle samspelar. Genom en kartläggning av gällande rätt och studier av doktrin blir det tydligt att bestämmelsen om våldtäkt förändrats en hel del sedan den infördes, men att många uppfattningar om våldtäkt ändå lever kvar. Det går också att se hur samhälle och juridik har utvecklats parallellt. Jag synliggör hur domstolarna påverkas av de värderingar som råder i samhället, och samtidigt påverkar samhällets värderingar genom dem domar som produceras. Med hjälp av den här studien av gällande rätt, relevant doktrin och min egen undersökning av tingsrättsdomar försöker jag ta reda på: vilka egenskaper som traditionellt tillskrivits våldtäktsoffer respektive våldtäktsmän inom rättsväsendet i allmänhet och rättstillämpningen i synnerhet, om det är någon skillnad mellan det språkbruk som används för att beskriva målsägande respektive tilltalad i våldtäktsmål beroende på om positionen innehas av en kvinna eller en man, samt om domstolarnas sätt att uttrycka sig kring offer respektive gärningsperson i våldtäktsmål förändrats under de senaste tio åren. Slutsatserna av mitt arbete är att positionerna våldtäktsoffer och våldtäktsman traditionellt fyllts av stereotypa uppfattningar som bland annat har sina rötter i gamla tankar om ideala offer och gärningsmän. Synen på dessa positioner är starkt påverkade av vilket kön som traditionellt innehaft positionen, men det går inte i övrigt att se att domstolarna resonerar på olika sätt beroende på vilket kön som innehar positionen i det enskilda fallet. Avslutningsvis går det inte heller att se att detta förändrats i någon större utsträckning under de senaste tio åren.