Representation och normer i högläsningsböcker : En analys av skönlitteratur som används i grundskolans tidiga år

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att analysera hur mångfalden kommer till uttryck i högläsningsböcker som används av lärare för årskurserna Fk-3. Detta görs genom en analys i två steg, för det första ett kvantitativt analyssteg av vilka mångfaldsaspekter som finns representerade i böckerna och för det andra ett kvalitativt analyssteg av på vilket sätt kön representeras i den mest frekvent angivna högläsningsbok för respektive årskurs. För att uppnå syftet har studien utgått från tre frågeställningar: Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos huvudkaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? Hur ser fördelningen av kön, etnicitet, sexualitet och funktion ut hos bikaraktärerna i högläsningsböcker som används för årskurserna Fk-3? På vilket sätt representeras karaktärerna utifrån mångfaldsaspekten kön i den bok som är vanligast förekommande i högläsningssammanhang för respektive årskurs Fk-3? Resultatet av studiens första del antyder att det finns en viss överrepresentation av manliga karaktärer i de böcker som används för högläsning medan det saknas karaktärer som representerar grupperna icke-binära och transpersoner. Vid de tillfällen där sexualitet synliggörs visar studien att endast heterosexualitet representeras. Utifrån mångfaldsaspekterna etnisk tillhörighet och funktionsvariation visar studien att det är få karaktärer som representerar annan etnicitet än västerländsk och någon form av funktionsnedsättning. De normer som upprätthålls i litteraturen som studerats är den vita, heterosexuella mannen utan funktionsnedsättning.  Det resultat som framkommit vid studiens andra del visar att huvudkaraktärer oftare än bikaraktärer är normbrytande vilket sker genom att kvinnliga huvudkaraktärer tillskrivs manliga egenskaper medan manliga huvudkaraktärer tillskrivs kvinnliga egenskaper. Studien visar också att kvinnliga bikaraktärer tycks beskrivas mer enhälligt och därmed till viss del stereotypt medan manliga bikaraktärer beskrivs med större variation. Sammantaget visar studien att det bland karaktärerna i böckerna finns en begränsad variation vad gäller etnicitet, sexualitet och funktion medan det finns en jämnare fördelning vad gäller kön. Vid djupare analys av mångfaldsaspekten kön synliggjordes att bikaraktärer ofta reproducerar normer i samhället medan huvudkaraktärer tycks vara mer normbrytande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)