Vittnesmål - En kritisk granskning av den svenska vittnesplikten och dess möjliggörande genom tvångsmedel, särskilt med beaktande av vittnens rättigheter

Sammanfattning: Den svenska vittnesplikten innebär en skyldighet för vittnen, att inför domstol berätta sitt vittnesmål sanningsenligt. Vittnesplikten kan som utgångspunkt åläggas den som har information av värde för domstolens dömande verksamhet och är minst 15 år. Utifrån den betydelse vittnesmålet har för det allmännas intresse av brottsbekämpning, möjliggörs att vidta åtgärder för att förmå ett vittne att fullfölja sin vittnesplikt. Genom användningen av tvångsmedel kan vittnen som utgångspunkt vitesföreläggas, hämtas eller häktas med anledning av sitt vittnesmål. Möjligheten att använda tvångsmedel som inskränker vittnens rätt till privatliv, rörelsefrihet och frihet medför betydelsen av att de åtgärder som sker, legitimeras utifrån dess ändamål. Men även att den inverkan vittnesplikten har för vittnens integritet och rättigheter rättfärdigas. Utifrån den betydelse vittnen har för rättsväsendet, möjliggörs att redan under brottsutredningen använda åtgärder och tvångsmedel för att möjliggöra förhör med vittnen. Det innebär att vittnens straffprocessuella roll medför skyldigheter och rättigheter som aktualiseras redan under förundersökningen. Därmed kan det vittnen uppger och den information hen får under förundersökningen, ligga till grund för att åläggas vittnesplikt. Under brottmålsprocessen sker en ständig avvägning beträffande det allmännas intresse av brottsbekämpning och vittnens rättigheter utifrån den proportionalitetsbedömning som ska föregå användning av tvångsmedel, vilket blir särskilt aktuellt att beakta vid avsaknaden av uttryckliga regler, brist på förutsägbarhet, men även beträffande hur barnets bästa beaktas hos ett 15-årigt vittne. För att förmå vittnen att samarbeta med rättsväsendet möjliggörs alternativa sätt för bevisupptagning och bevispresentation, vilket i stor utsträckning medför möjlighet att delta i huvudförhandlingen genom ljud- och videolänk. Det ställer mindre krav på vittnens inställelse i domstol, vilket i sin tur kan tala mot användningen av tvångsmedel, samtidigt som det kan underlätta för vittnen som av rädsla inte vill avge sitt vittnesmål. Under senare år har vittnen erhållit flera utökade skyddsmöjligheter, exempelvis möjlighet till sekretessbelagda uppgifter. Även om vittnen sällan utsätts för repressalier och hot, kan deltagandet i brottmålsprocessen innebära en utmaning. Särskilt för det 15-åriga barnet som är vittne, och i stor utsträckning kan åläggas de tvångsmedel som vittnesplikten möjliggör. Men även med beaktande av hur de skyddsåtgärder som möjliggörs vittnen, inte alltid tillgodoser ett tillräckligt skydd. Utgångspunkten är att vittnen själva ansvarar för att tillgodose sina rättigheter i processen, vilket ställer stort krav på den informationsskyldighet som åvilar rättsväsendet. Samtidigt som möjligheten till information, också kan redogöra, för i vilken utsträckning vittnesplikten och de åtgärder den möjliggör legitimeras.