”ART skapar möjligheter till förändring…” : ART-tränare, klassföreståndares & en elevassistents upplevelser av elevers utveckling av färdigheter genom ART

Sammanfattning: Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit. Även miljöns påverkan på upprätthål-landet av de nyförvärvade färdigheterna undersöks. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer har utförts vilka sedermera har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever positiva förändringar hos de elever som fullföljer ART. Effekter som de kunnat skönja är ett minskat vinstorienterat beteende, ökat självförtroende och förbättrad koncentrationsförmåga samt effektivt tillämpande av de nyför-värvade färdigheterna både praktiskt och teoretiskt. Klassen har i de flesta av fallen förändrats genom att den har blivit lugnare och tryggare som grupp. Mil-jön är av stor betydelse för de förändringsprocesser som eleven genomgår. Vi-dare är miljön väsentlig för upprätthållandet av färdigheterna i skolklassen. Den kritik som respondenterna riktar till metoden är gällande den bristande roll bar-nens föräldrar spelar i behandlingen. Författarnas slutsats är att ART är en ef-fektiv metod som ger stöd och möjligheter för elever med ett avvikande beteen-de. Skolan upplevs av författarna vara en optimal plats för att vidareutveckla och bevara de färdigheter som ART medför. Vidare diskuteras huruvida en ut-vecklad dialog mellan de vuxna som finns kring varje elev skulle leda till ökade möjligheter att tillgodose det enskilda barnets specifika behov. För att detta skall kunna ske bör föräldrar/vårdnadshavare ges större utrymme till att ta del av barnets behandling och skolgång. Studien avslutas med förslag på fortsatt forskning.