Processuell editions- och uppgiftsplikt i dispositiva tvistemål - En analys av omfattningen av 38 kap. 2 § RB och 42 kap. 8 § första stycket sista meningen RB i ljuset av den kontradiktoriska lärans syn på informationsanskaffning

Sammanfattning: Parternas processföring underlättas om de på ett tidigt stadium i en domstolstvist får tillgång till skriftliga bevis av betydelse för tvisten. Rättegångsbalken (RB) innehåller i detta avseende bestämmelser om inomprocessuell bevisanskaffning. Dessa bestämmelser utgör medel för parter att tillgripa inom ramen för ett pågående dispositivt tvistemål vid bevisanskaffning och bevisefterforskning inför den stundande rättegången. De tillgängliga medel som i RB står till buds och som behandlas i uppsatsen är möjligheten till en begäran om processuell edition samt uppgiftsplikt. Genom dessa medel kan en part, med domstolens hjälp, få del av såväl information om som innehåll i skriftlig bevisning, som innehas av motparten i målet eller i vissa fall av tredje man. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av regleringarna om processuell edition och uppgiftsplikt inom ramen för dispositiva tvistemål. Med "omfattning" avses dels vilka bevis som omfattas av regleringarna, dels vilka arbetsinsatser som omfattas av den processuella editionsplikten respektive uppgiftsplikten. Omfattningen av regleringarna analyseras i relation till det kontradiktoriska tvistemålsförfarandets syn på informationsanskaffning. Av utredningen framgår sammanfattningsvis ett tätt inbördes logiskt samband mellan den processuella editionsplikten och uppgiftsplikten. Till stora delar sammanfaller den processuella editionsplikten och uppgiftsplikten vad gäller vilka skriftliga bevis som omfattas av regleringarna, med hänsyn till att förutsättningarna för plikterna i hög utsträckning förefaller överensstämma till innehållet. I uppsatsen konstateras att det har skett utvidgningar av den processuella editionspliktens omfattning i rättspraxis, vilket får påverkan även på uppgiftspliktens omfattning. Utvidgningarna har skett dels genom olika förändringar av bestämmelsen om processuell edition, dels genom hur bifallskraven för processuell edition tolkas och tillämpas av domstolen. Exempelvis omfattas fler skriftliga handlingar av regleringarna i dagsläget än tidigare. Vidare omfattar editions- och uppgiftsförelägganden i dagens digitala miljö alltmer omfattande arbetsinsatser och arbetsinsatser av annat kvalitativt slag för den editions- och uppgiftspliktige. Bland annat kan den processuella editionsplikten numera omfatta även arbetsinsatser som består i överföring av information från ett format till ett annat. Rättspraxis uppvisar en tendens att successivt över tid tänja på gränserna för de krav som råder för att editionsplikt ska föreligga, vilket ger upphov till behov av nya ställningstaganden som bör uppmärksammas av lagstiftaren. Exempel på sådana ställningstaganden är hur en förteckning inom ramen för uppgiftsplikten ska utformas vid elektroniskt lagrad information, huruvida ett editionsyrkande med framgång kan riktas mot samtliga rättssubjekt som anses uppfylla det uppställda innehavskravet oberoende av om dessa innehar efterfrågade bevis i form av kopior eller huvudskrifter, samt huruvida det finns en yttersta gräns för de arbetsinsatser som kan följa av ett föreläggande om processuell edition respektive uppgiftsplikt. Såväl den processuella editionsplikten som uppgiftsplikten utgör kontroversiella inslag i det svenska kontradiktoriska tvistemålsförfarandet. De utvidgningar av plikternas omfattning som ägt rum i rättspraxis framstår i flera avseenden innebära avsteg från den kontradiktoriska lärans syn på informationsanskaffning. Uppsatsen utmynnar i att det mot bakgrund av den gällande kontradiktoriska läran föreligger ett behov av tydligare och snävare rättsliga ramar för vilka bevis som omfattas av editions- och uppgiftsplikten samt vilka arbetsinsatser som får avkrävas en editions- och uppgiftspliktig. Vidare föreslås att uppgiftsplikten bör genomgå en översyn, för det fall den kontradiktoriska läran ska upprätthållas i svensk rätt.