Lärares uppfattningar om bedömningsstöd i anpassad grundskola - validiteten i bedömningen

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur lärare som prövat ut bedömningsstöden uppfattar på vilket sätt dessa speglar elevers kunskaper och färdigheter kopplat till läroplanen och hur lärarna ser på konsekvenserna av dessa för beslut som rör eleverna ur ett bedömningsperspektiv.  I vår studie tar vi avstamp i forskning om bedömning och lutar oss mot Ericksson (2014) som menar att det är viktigt att belysa vikten av att all bedömning ska vara präglad av tydlighet, giltighet, tillförlitlighet och respekt. Vi använder validitetsteori av Michael Kane, som betonar begreppet validitet både i relation till bedömningen i sig och i relation till vad resultat av bedömningen används till.  Metoden valdes med utgångspunkt i syftet av studien.  Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling i form av flertalet semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra grundskollärare, från olika delar av Sverige som använt sig av bedömningsstöden för årskurs 1 - 9 i matematik och läs- och skrivutvecklingen i svenska och svenska som andraspråk. Studien visade att lärarna var positiva till att Skolverkets bedömningsstöd finns för att höja kunskapsnivån hos eleverna samt att kunskapskravet på anpassad grundskola tydliggörs.  Lärarna la stor vikt vid de tydliga bedömningskriterierna för att på så sätt spegla elevernas kunskaper på bästa sätt. Liksom Kanes validitetseteori ansåg lärarn i studien att vikten av att tolkningen av resultatet blir mer trovärdigt desto tydligare kriterierna för bedömningen är och hur de appliceras. Lärarna upplevde även att motivationen hos eleverna påverkades om uppgifterna var roliga, samtidigt som de utryckte komplexiteten i validiteten av bedömningen då elevernas kunskaper varierade från dag till dag.