Förhållandet mellan företrädaransvar för skatteskulder och F-skuldsanering : En utredning om förhållandet och samexistensen av företrädaransvar för skatteskulder och Lag (2016:676) om skuldsanering för företagare

Sammanfattning: I Sverige bedrivs idag en näringspolitik som lägger betydande fokus på ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv och anses utgöra grunden för att skapa fler, nya och bättre jobb i hela landet. De stora företagen är viktiga för sysselsättningen, men det är främst i de små och medelstora företagen som de nya jobben skapas. Näringspolitikens fokus ligger på att få fler att driva egen verksamhet och våga sig på entreprenörskap. Lag (2016:676) om skuldsanering för företagare (FSksanL), är ett resultat av den bedrivna näringspolitiken och syftar till att möjliggöra ekonomisk rehabilitering, för ärliga och seriösa företagarna som har misslyckats. Vid sidan av den företagsfrämjande näringspolitiken, pågår idag en samhällsdebatt om det skatterättsliga företrädaransvaret. Av praxis är utvisat att det är tillräckligt att en företrädare har varit sen med att vidta erforderliga avvecklingsåtgärder, för att kunna bli personligt betalningsskyldig. Någon större hänsyn tas inte till den bakomliggande anledningen till förseningen. Staten genom Skatteverket kan idag, välja mellan att aktualisera ansvar antingen genom aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) eller genom skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL). I SFL till skillnad från ABL, innehar staten en särställning i borgenärshänseende, vilket har kritiserats av bland annat näringslivsorganisationerna Svenskt Näringsliv och Företagarna. Uppsatsen består av en djupare utredning av vilken inverkan företrädaransvar enligt SFL och 25 kap. ABL har på en ansökan om F-skuldsanering. Utredningen består av att granska lagarna och dess bakomliggande syften, för att sedan ställa resultaten mot varandra och därefter redogöra för hur dessa förhåller sig till den svenska näringspolitiken och dess mål. Syftet med att granska företrädaransvarets inverkan vid F-skuldsanering är att utifrån ett F- skuldsaneringsperspektiv, bidra till den samhällsdebatt som idag bedrivs om det skatterättsliga företrädaransvaret. Uppsatsens slutsats visar att ett företrädaransvar enligt både ABL och SFL, idag utgör hinder för en gäldenär att beviljas F-skuldsanering för samtliga skulder i dennes ansökan. Det föreligger en något mildare syn på företrädaransvar enligt ABL och det ges ett större utrymme att se på omständigheterna i det enskilda fallet, än vad gäller företrädaransvar enligt SFL. Sistnämnt ansvar ska alltid ses som en indikation på att företagaren har drivit sin verksamhet på ett icke försvarbart sätt. Även den situation då ansvaret ännu inte är fastställt, men det finns en pågående utredning, utgör hinder för beviljande av F-skuldsanering. Det hårda synsättet påföreträdaransvarsskulder är förenligt med FSksanL:s främsta bakomliggande syfte: att enbart omfatta de ärliga och seriösa företagarna. Problemet ligger däremot i att, detta hinder inte enbart sållar bort de som är att anses ha agerat illojalt i sitt företagande, utan även de företagare som vid bortseende av företrädaransvaret, i övrigt kan anses ha drivit sin verksamhet på ett lojalt och försvarbart sätt. SFL ställer upp krav på oaktsamhet eller uppsåt, ändå tas ingen hänsyn till hur företagaren har agerat för att följa gällande regler. Att helt slopa ansvaret, som bland annat Svenskt Näringsliv förespråkar, är enligt min mening en alldeles för drastisk åtgärd. Sett utifrån ett F-skuldsaneringsperspektiv, krävs i dagsläget en viss ändring av reglerna om skatterättsligt företrädaransvar, främst vad gäller bedömningen av rekvisitet grov oaktsamhet.