Stor stad eller landsort? – Vilken inverkan har den mottagande ortens storlek på kvotflyktingars inträde i det svenska samhället?

Sammanfattning: ABSTRACT Författare: Kenneth Forssell Titel: Stor stad eller landsort? – Vilken inverkan har den mottagande ortens storlek på kvotflyktingars inträde i det svenska samhället? Uppsats SOCK01, 61-90 hp. Handledare: Birgitta Ericson Sociologiska institutionen, vårterminen 2009 Problem/bakgrund: Sverige är ett av 10 länder i världen som årligen tar emot flyktingar som behöver vidarebosättning, så kallade kvotflyktingar. När flyktingarna försöker komma in på utbildning eller arbetsmarknad visar tidigare forskning att stora hinder finns. En kvalitativ intervjuundersökning som undertecknad gjort år 2008 visade dock att kvotflyktingar, på en liten ort, var överraskande positiva till landet och orten. Utifrån den bakgrunden vill jag i denna uppsats finna svar på huruvida ortens storlek i sig påverkar kvotflyktingens inträde i landet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en jämförande bild av hur kvotflyktingar, på två olika stora orter, uppfattar och praktiskt hanterar sin nya tillvaro i Sverige, samt att i deras beskrivningar identifiera olika taktiker/strategier som kvotflyktingarna använt sig av under sina första år i Sverige. Kortfattad beskrivning: Som metod har kvalitativa fokuserade intervjuer använts. Åtta intervjuer med kvotflyktingar har genomförts, varav fyra på den större orten och fyra på den mindre orten. Intervjuerna har transkriberats och kodats för analys. Som analytiskt ramverk har en tredelad teoretisk ansats använts: Bourdieus begrepp Fält och Habitus samt även de Certeaus begrepp Taktiska dispositioner. Slutsatser/resultat: Resultatet visar på förbättrade möjligheter för respondenterna att bygga upp sitt samlade kapital på den mindre orten, i jämförelse med respondenterna på den större orten. Vissa faktorer kan urskiljas vilka kan ge förbättrade möjligheter för kvotflyktingen att öka sitt kapital på flyktingfältet. 1. En struktur på flyktingfältet som tillåter och uppmuntrar till sociala och kulturella kontakter. 2. Vilja och förmåga från kvotflyktingen att rätta sig efter fältets struktur, och att investera i sitt sociala kapital på längre sikt. 3. Att det finns mötesplatser på orten där nätverk och kontakter kan byggas upp och kapitaliseras.