Fuskande fiende eller hjälpande hand? : En studie om gymnasieelevers attityder till användningen av ChatGPT i skolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Institutionen för kultur och samhälle; Linköpings universitet/Avdelningen för filosofi och tillämpad etik

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder till användningen av ChatGPT i skolan utifrån följande frågeställningar: - Hur stor andel av de tillfrågade gymnasieeleverna känner till ChatGPT och hur vanligt är det att de använder chattboten i skolarbeten? - Hur använder eleverna ChatGPT i skolarbetet? - Vilka är elevernas attityder till användningen av ChatGPT i skolan? - Vilken inställning har gymnasieelever till användning av ChatGPT i uppgifter som bedöms? Data har samlats in genom en så kallad "mixed-method-design" bestående av en online-enkät och semistrukturerade intervjuer. Som grund för analysarbetet har ett fenomenologiskt perspektiv tillämpats. Resultatet visar på stora olikheter vad beträffar elevers kunskaper om och användning av ChatGPT. Några elever var väl bekanta med teknologin och använde den ofta, medan andra elever hade ytterst liten kännedom om den. Överlag var majoriteten av eleverna positiva till användning av ChatGPT i undervisningen, så länge som det sker på ett sätt som är förenligt med lärande och rättvis bedömning. Däremot menade flera elever att ChatGPT inte bör användas för att skriva hela texter eller i ämnen som svenska där språket bedöms. Det framkom även att elever hade skilda uppfattningar om vad fusk innebär och huruvida det är acceptabelt att ägna sig åt fusk. Under samtalen framkom en distinktion mellan fusk och orättvisa och några elever menade att ChatGPT kan främja likvärdighet och motverka orättvisa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)