En eller två slöjdsalar : En kvalitativ studie av elevers åsikter kring hur slöjden organiseras.

Sammanfattning: Det problem som undersökningen bygger på är att styrdokumenten framhåller slöjdämnet som ett ämne med ett betyg, medan skolsverige oftast organiserar slöjdämnet på annat sätt. Det vanligaste sättet är att organisera slöjdämnet i en textil del med en en sal och en lärare, samt en trä- och metall del i en annan sal med en annan lärare. Ibland är dessa salar inte fysiskt i närheten av varandra på skolorna. En del skolor undervisar all slöjd i en sal med en undervisande lärare. Frågan är om dessa olika organiseringar av slöjdundervisningen har någon betydelse för hur eleverna ser på ämnet?  Syftet med den här studien var att utveckla kunskap om elevernas åsikter om normer och föreställningar som skiljer mellan elever som undervisas i traditionella uppdelade slöjdsalar gentemot slöjdsalar byggda för hela slöjdämnet med en undervisande lärare.  Undersökningen utgick utifrån teorier inom det sociokulturella perspektivet för att ta reda på hur eleverna såg på slöjdämnet.Jag har genomfört en aktionsforskning som ett sätt att driva en reflekterande empiriskt studie. Där jag använt resultaten för att utveckla den egna undervisningspraktiken. Den metod som användes var djupintervjuer med fyra elevgrupper på mellanstadiet i den egna undervisningspraktiken. Som referensgrupp fungerade elever i undersökarens bekantskapskrets.  Resultatet visade att det var skillnad på elevers syn på ämnet och på genus i undervisningen beroende på hur ämnet organiserades. Däremot hade eleverna samma syn på arbetsprocessen i slöjdämnet oavsett hur den organiserades.  Undersökningens slutsats är att organisationen av slöjdundervisningen hade stor betydelse för hur elever ser på ämnet. De elever som hade slöjdundervisningen organiserad i olika salar för trä- och metallslöjd respektive textilslöjd ansåg att ämnet var som två separata ämnen. De elever som hade slöjd organiserat i en sal ansåg att slöjd var ett ämne.